Vägen till A i alla ämnen kan verka omöjlig. Typ som att bestiga Mount Everest. Men trots det finns det folk som bestiger världens högsta berg. Vad är det de gör som tar dem hela vägen dit?
Det högsta meritvärdet som går att få på gymnasiet är 22,5. För att få det behöver man ha fått A i varenda kurs på gymnasiet. Det innefattar alla svenska-, engelska-, matte-, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga kurser. Och glöm inte idrott och hälsa 1:)
Går det att få A i alla ämnen på gymnasiet?
Svaret på den frågan är “ja”. Faktum är att man behöver inte vara ett geni: Att få A i alla ämnen är inte nödvändigtvis svårt, även om det kan vara jobbigt. Det ska vara och är möjligt för genomsnittspersonen att få A i alla ämnen, om man lägger ner tiden för det.
Vill jag verkligen lägga ner all min tid för att få A i alla ämnen?
Som beskrivet i artikeln “Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet – En guide till drömutbildningen (5 steg)” är det viktigt att fundera kring varför du vill få A i alla ämnen:
Är det för att du gillar att plugga (väldigt mycket)?
Är det för att komma in på läkarprogrammet/teknisk fysik/juristprogrammet/psykologprogrammet/industriell ekonomi?
Är det för att du vill hålla alla dörrar öppna?
Är det för att du alltid har satsat på högsta betyg i alla ämnen?
Är det för att du vill vara bättre än dina klasskompisar? (Tuff att erkänna men inte så ovanlig)
“Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet – En guide till drömutbildningen (5 steg)” tar sikte på hur du förbättrar dina betyg för att komma in på det program du vill läsa på universitetet. Där diskuteras även alternativ till att satsa på höga betyg – det vill säga högskoleprovet (Matematik- och fysikprovet, Arkitektprovet och så vidare).
Den här artikeln är för dig som vill få A i alla ämnen, oavsett anledning.
Läs också: Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?
Så hur gör jag för att få A i alla ämnen?
Låt oss använda oss av jämförelsen med Mount Everest igen. De som bestiger Mount Everest gör det inte på en dag. Det går inte upp i ett svep och tänker “wow vad lätt, nu är jag klar!”.
De bestiger Mount Everest i etapper, det vill säga de delar upp vägen upp i många delmoment. Varje moment består i att ta sig en viss sträcka, upp för en viss bergskant, över ett visst stup, genom en viss dal och så vidare.
Utan att göra vartenda av de här delmomenten hade de inte kunnat bestiga Mount Everest.
När det gäller resan till A i ämnen är den faktiskt ganska lik. Förutom att du använder din hjärna istället för din kropp då vill säga.
Precis som det kan verka som något helt omöjligt att bestiga Mount Everest, kan det kännas likadant när det kommer till att få A i alla ämnen. Men precis som bergsbestigare delar upp sin resa i många etapper, måste man dela upp vägen till A i alla ämnen i delmoment.
Gör man det kommer det bli mycket lättare att förstå vad som krävs för att få A i alla ämnen, och därmed hur man lyckas göra det.
Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide
Vad är varje “delmoment” när det kommer till betygen?
Delmomenten (det vill säga det bergsbestigarna kallar “etapper”) är allt som betygsätts. Det innefattar:
- Prov – delprov, slutprov och nationella prov
- Inlämningar/uppsatser
- Tal/presentationer
- Seminarier
- Allt annat som är betygsgrundande
Det innefattar alltså inte:
- Läxförhör
- Delprov som inte spelar in i betyget
- Gruppdiskussioner som inte är betygsgrundande
- Lektioner (till exempel hur aktiv du är eller om du ställer frågor)
- Allt annat som inte är betygsgrundande
Ibland är det inte alltid solklart om man blir bedömd på det man gör
Har du till exempel fått betygskriterier tillsammans med en inlämning så är det ganska självklart att det är dessa betygskriterier du kommer bli bedömd på.
Men när man skriver delprov i vissa ämnen är det inte alltid säkert att de spelar in i ditt betyg i den kursen. Det kan handla om matte, fysik, kemi och biologi där man har ett antal delprov under året, följt av ett större slutprov. I vissa skolor eller vissa kurser väljer lärarna att grunda betyget på kursen enbart på vad man fick på slutprovet. Det vill säga:
- Får du E på delprov 1, E på delprov 2 och A på slutprovet – får du A i kursen.
- Får du A på delprov 1, A på delprov 2 och C på slutprovet – får du C i kursen.
På andra skolor eller i andra kurser väljer lärarna att grunda kursbetyget på alla prov under kursens gång. Här är det mer riktigt att kalla det sista provet för ett delprov (och inte slutprov), eftersom det inte går igenom hela kursens innehåll (vilket ett slutprov gör). Det vill säga:
- Får du E på delprov 1, C på delprov 2 och A på delprov 3 – får du C i kursen.
Det är också vanligt att lärarna låter betygen på delproven spela in i slutbetyget till viss del. Oftast till din fördel. Till exempel:
- Får du A på delprov 1, A på delprov 2 och C på slutprovet – får du B i kursen. (Lärarna lyfter upp ditt betyg från C som du fick på slutprovet till B eftersom att du fått A på delproven.)
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Det kan också skilja sig mellan olika ämnen, till exempel mellan biologi och matte där matte är ett ämne som det är “lättare” att enbart ha ett ett betygsgrundande slutprov, medan biologi är så omfattande att man måste dela upp det i flera betygsgrundande delprov – där alla prov spelar in lika mycket i slutbetyget. (Eller mer exakt: där alla poäng från alla prov spelar in lika mycket. Ett stort delprov ska spela in mer i slutbetyget än ett litet delprov.)
Om det är några som helst oklarheter med vilka prov, inlämningar, presentationer, seminarier och så vidare som är betygsgrundande eller inte ska du fråga din lärare. Din lärare är skyldig att berätta det för dig!
Läs också: Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Det är inte “svårt” att få A i alla ämnen
När du vet vad för delmoment som spelar in i dina betyg blir det mycket lättare att också få A i alla ämnen. Det behöver inte vara svårare än så här:
Får du A på varje delmoment kommer du få A i kursen
Det vill säga:
- Får du A på alla delprov i Biologi 1 kommer du få A i Biologi 1.
- Får du A i slutprovet i Matte 4 får du A i Matte 4.
- Får du A på alla nationella proven i Svenska 3 kommer du få A i Svenska 3.
- Får du A på alla presentationer, inlämningar och prov i Engelska 6 får du A i Engelska 6.
- Får du A i orientering, dans, egen-ledd lektion och så vidare i Idrott och hälsa 1 kommer du få A i Idrott och hälsa 1.
Svårare än så här behöver det inte vara! Visst kan det vara jobbigt att få A i alla dessa delmoment, men det behöver inte vara svårt att få A i alla ämnen.
Men behöver man verkligen få A på vartenda delmoment?
Faktum är att man behöver inte få A på alla prov, presentationer och inlämningar. Det viktiga är att:
För att få A i en kurs behöver du ha fått A på alla betygskriterierna i den kursen.
Vi tar Svenska 1, 2 och 3 som exempel. Där kretsar betygskriterierna huvudsakligen kring:
- Skriva uppsatser
- Hålla presentationer/tal
Det finns en rad olika betygskriterier för vad som krävs för att få A på en uppsats och A på en presentation/tal. Dessutom finns det andra (mindre centrala) betygskriterier än dessa (till exempel i Svenska 1 läser man om språk och social bakgrund och Svenska 2 läser man om språk i Norden).
Läs också: Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Under ett läsår (det vill säga under ettan, tvåan eller trean) har man normalt ett antal uppsatser och ett antal presentationer i svenska-kurserna. Man kanske har en inlämning och presentation på höstterminen följt av en inlämning och presentation på vårterminen. Beroende på vad du har för lärare så kan de sätta ditt kurs betyg på följande sätt:
- Du får C på inlämning 1 och A på inlämning 2. Du får A på betygskriterierna för “uppsatser”
- Du får C på inlämning 1 och A på inlämning 2. Du får B på betygskriterierna för “uppsatser”
I det första fallet ser läraren din andra uppsats och tänker “nu ser jag här att hen kan skriva uppsatser på A-nivå, då får hen ett A i betyg”. Medan i andra fallet tänker läraren “visserligen fick hen A på ena uppsatsen men hen har också fått C en gång, då blir det ett B”.
Att hoppa 2,42 en gång räcker för att slå världsrekord
Hur lärare väljer att betygsätta skiljer sig förmodligen åt, men man kan ju tycka att “om man en gång visat att man klarar av att skriva på A-nivå, ja då kan man skriva på A-nivå”. Precis som det räcker för höjdhopparen Patrik Sjöberg att hoppa 2,42 meter en gång för att slå världsrekordet i höjdhopp.
Har du en lärare som ger dig ett kursbetyg baserat på dina bästa inlämningar och presentationer är det smart att fokusera på att få A på alla de där betygskriterierna.
Det vill säga: Har du fått A på alla dina uppsatser i svenskan men fått C eller E på dina presentationer – lägg då mer tid på att få ett högre betyg på din nästa presentation. För om du inte lyckas få A på de här kriterierna kommer det inte gå att få A i hela kursen.
- Har du fått A på 2 inlämningar och C på 2 presentationer kommer du få B i kursen.
- Har du fått A på 1 inlämning, C på 1 inlämning och A på 1 presentation och C på 1 presentationer kommer du förhoppningsvis få A i kursen!
I både första och andra exemplet ovan fick du A på två delmoment och C på två delmoment. Trots det får du ett A i det andra fallet men endast B i det första!
Får jag A på nationella proven får jag A i kursen?
Det här är inte garanterat, men inte heller något ovanligt sätt lärare väljer att betygsätta elever på. Det beror på att de nationella proven täcker i stort sett alla de förmågor man förväntas besitta när man har läst en kurs på gymnasiet.
Det vill säga om man lyckas få A på alla nationella prov i en kurs, så har man visat på att man ligger på A-nivå i huvudsakligen alla betygskriterier. Nationella proven blir en chans att visa vad man går för.
Att nationella proven är samma för alla elever i hela Sverige kan dessutom vara till din fördel, eftersom det motverkar risken att din lärare ger dig extra “svåra” uppgifter. Vissa tycker att de nationella proven är lättare än de delmoment man haft under kursen, medan andra tycker de är svårare.
Nationella prov skriver man på gymnasiet i särskilda kurser i:
- Svenska
- Engelska
- Matte
Utöver dessa prov använder lärare ibland Skolverkets prov (som inte är nationella prov, eftersom de är frivilliga) i:
- Franska, spanska och tyska
- Kemi, fysik, biologi
- Matte (andra kurser än de man skriver nationella prov i)
- Historia
Så lägg extra mycket tid och fokus på att prestera under de nationella proven och liknande slutprov. Dessa påverkar slutbetyget mest och är ofta din chans att höja dig hela vägen upp till ett A i kursen, oavsett vad du fått på tidigare delmoment i kursen.
Läs också: Användbara ord att veta när man börjar på universitetet – Akademisk ordlista
Nu vet du hur man gör, eller?
Låt oss sammanfatta vad som krävs för att få A i alla ämnen på gymnasiet.
För att få A i alla ämnen måste du få A i på varje betygskriterium i varje kurs
Så om du vill få ett meritvärde på 22,5 behöver du lägga ner alla den tid och energi som krävs för att få A på vartenda betygsgrundande delmoment. Men som vi gått igenom är inte det viktiga att få A på varje delmoment, utan varje betygskriterium. Och här är slutproven och nationella proven din vän!
Nu är det dags att jobba på att få A i respektive ämne. Det krävs nämligen olika studieteknik för att få A i matte jämfört med till exempel biologi eller samhällskunskap. Det går vi igenom i följande artiklar:
- Så här får du A i Matte & Fysik (del 1)
- Så här får du A i Kemi & Biologi (del 2)
- Så här får du A i samhällskunskap, historia och religion
Alla dessa tre artiklar kommer hjälpa dig öka dina chanser att få bättre betyg, oavsett vilket gymnasieprogram du går. Går du natur kommer du få extra nytta av de första två artiklarna.
Om du bara har tid att läsa en artikel rekommenderar jag Så här får du A i Kemi & Biologi (del 2) om du går natur eller teknik, alternativt Så här får du A i samhällskunskap, historia och religion om du går något annat program (samhäll, ekonomi, humanist, estet). I dessa artiklar går vi igenom hur du gör för att komma ihåg i princip vad som helst. (Spoiler: du använder något som heter Anki.)
I svenska- och engelska-kurserna (och i flera andra ämnen) skriver man en hel del uppsatser. Vill du förbättra dina chanser att få A på dem rekommenderar vi den här artikeln:
En stor fråga under gymnasiet är – ska man satsa på höga betyg eller det sociala? Läs mer:
Läs också:
Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet – En guide till drömutbildningen (5 steg)
