Antagningspoäng till Juristprogrammet – Antagningsstatistik 2021

Juristprogrammet finns idag på sju universitet runt om i Sverige.

När man tittar på antagningspoängen till ett högskoleprogram är de huvudsakliga urvalsgrupperna betyg (BI) och högskoleprovet (HP).

Läs också: Börja på universitetet direkt eller ta sabbatsår? – Jobba, resa eller läsa kurser?

Betyg (BI) är helt enkelt det snittbetyg man fick när man gick ut gymnasiet, och sträcker sig från 10 (E i alla ämnen och inga meritpoäng) till 22,5 (A i alla ämnen och 2,5 i meritpoäng). Snittbetyg kallas även för meritvärde.

Läs också: Juridiken bakom elevkårer på gymnasiet – Vad får egentligen elevkårsstyrelsen göra?

Högskoleprovs-urvalsgruppen (HP) baseras på ens resultat från högskoleprovet. För att kunna bli antagen via den här vägen måste man givetvis ha skrivit högskoleprovet. Det resultat man kan få på HP sträcker sig från 0,0 till 2,0.

Det absolut högsta resultat man kan ha när man söker till universitetet är alltså 22,5 i betyg och 2,0 på högskoleprovet.

Här är antagningspoängen för jurist 2021!

Läs också: Antagningspoäng till Läkarprogrammet – Antagningsstatistik 2021

Betyg (BI):

Lunds universitet	21.88
Uppsala universitet	21.67
Göteborgs universitet	21.15
Stockholms universitet	21.10
Örebro universitet	20.78
Umeå universitet	20.52
Karlstads universitet	20.47

Vad betyder BI?

BI = Gymnasiebetyg utan komplettering. Urvalsgruppen baserat på ens snittbetyg/meritvärde.

Har man kompletterat hamnar man istället i urvalsgruppen BII. Dessa antagningspoäng kan skilja sig från BI. BI-urvalsgruppen är oftast mycket större än BII.

Läs också: Så här får du A i samhällskunskap, historia och religion

Högskoleprovet (HP):

Lunds universitet	1.60
Uppsala universitet	1.45
Stockholms universitet	1.40
Göteborgs universitet	1.40
Umeå universitet	1.25
Örebro universitet	1.25
Karlstads universitet	1.25

Statistiken ovan är från Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik för höstterminen (HT) 2021, urval 2.

Läs också: Hur tjänar man pengar under gymnasiet, universitetet och senare i livet? – En komplett investeringsguide

Intresserad av juridik?

Är du intresserad av juristprogrammet utan att veta säkert om du vill gå det är mitt tips att läsa en juridisk grundkurs.

Kursen, som normalt är 15 hp (en halv termins heltidsstudier), ger i översiktlig bild av juridiken i samhället, med alltifrån konsumenträtt och företagsjuridik till familjerätt och straffrätt. Man skulle också kunna kalla det en allmänbildningskurs – vad är egentligen skillnaden på gripande, anhållande och häktning? På uppsägning och avsked? Ett aktiebolag och en enskild firma?

Jag har (efter att ha läst en juridisk grundkurs) sammanfattat en del av mitt kunnande i den här artikeln, som handlar om ideella föreningar och framförallt elevkårer. Vad har styrelsen för skyldigheter och medlemmarna för rättigheter? Vad betyder egentligen “stadgarna”? Får någon som är under 18 år sitta i en styrelse? Läs den gärna!

😌 Juridiken bakom elevkårer på gymnasiet – Vad får egentligen elevkårsstyrelsen göra?