Vare sig du läser samhäll, ekonomi eller något annat gymnasieprogram kommer du läsa åtminstone en kurs i samhällskunskap, historia och religionskunskap. Det beror på att dessa ämnen är gymnasiegemensamma. Det beror i sin tur förmodligen på att det är så viktiga ämnen att lära sig.
I den här artikeln beskrivs hur du gör för att lära dig så mycket samhällskunskap, historia och religion som möjligt, på ett så effektivt sätt som möjligt. Följer du de tips som ges här kommer du nästan garanterat få bättre betyg i dessa kurser.
Skaffa dig en bred och stadig kunskapsgrund
För att få A i samhällskunskap, historia och religionskunskap gäller det, som första steg, att ha en stadig och bred kunskapsgrund i dessa ämnen.
Med kunskap inom dessa ämnen kommer du kunna:
- Göra jämförelser och se samband inom ämnena (samhällskunskap, historia och religion)
- Dra slutsatser (som är välgrundade och nyanserade)
- Redogöra för begrepp och koncept inom ämnena (modeller, teorier och så vidare)
- Diskutera och resonera (på ett utförligt och nyanserat sätt)
- Använda ett korrekt språk
- Argumentera för dina ståndpunkter
Det här är kriterier som krävs för ett högre betyg i samhällskunskap, historia och religion. Och det är när man besitter kunskaper i dessa ämnen som man kan uppnå dessa kriterier.
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Exempel: Kunskapskraven för Samhällskunskap 1b
Vi tar ett utdrag från betygskriterierna för A i kursen Samhällskunskap 1b. Det här är vad din lärare använder sig av när den sätter ett betyg på ett prov, uppsats eller seminarium.
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna
Kunskapskraven för betyget A i Samhällskunskap 1b. Du hittar alla kunskapskraven här: Skolverket
Låt dig inte skrämmas av det formella språket! Det viktiga är att man för ett A i Samhällskunskap 1b bland annat kan:
- Redogöra
- Dra slutsatser
- Använda ett korrekt språk
- Diskutera
Det här ska dessutom göras väl, det vill säga “utförligt och nyanserat”, “med säkerhet” och så vidare.
Med djupa och breda kunskaper inom ämnet kommer också dessa egenskaper komma naturligt.
Även om kunskapskraven för samhällskunskap, historia och religionskunskap skiljer sig åt är det i stora drag dessa egenskaper som förväntas av en för ett högt betyg.
Exempel: Säg att du läser samhällskunskap
Läser du samhällskunskap och går igenom ekonomi (vilket man gör i Samhällskunskap 1b), se då till att du kan besvara grundläggande frågor som:
- Vad är skillnaden på marknadsekonomi och planekonomi?
- Vad betyder BNP?
- Vad är nackdelarna (för samhället) med arbetslöshet?
- Vad innebär inflation?
- Vad kännetecknar en hög- och lågkonjunktur?
Se helt enkelt till att du kan dina grejer i samhällskunskap, historia och religion!
Visa vad du går för – På prov, uppsatser och seminarier
Ifall du verkligen kan dina grejer i samhällskunskap, historia och religion kommer du när du senare har ett prov, ska skriva en uppsats eller delta i ett seminarium ha mycket bättre chanser att prestera väl.
Det är trots allt hur du presterar på de betygsgrundande momenten (alltså på prov, uppsatser och seminarier – beroende vad din lärare väljer att ha) som spelar roll för ditt betyg.
Läs också: Så här håller du koncentrationen uppe under lång tid – 8 hacks
Prov – kunna ganska mycket om mycket
Har du ett prov i ekonomi i Samhällskunskap 1b är det ganska självklart att du behöver kunna den ekonomi du förväntas kunna för att få ett högt betyg.
Som med alla prov går det inte att veta vad för frågor som kommer på provet (så vidare man inte mutat läraren då).
Se till att du kan allt du behöver kunna (i alla fall nästan allt)
Vill man maximera sina chanser att få A på provet har man inget annat val än att se till att man kan i stort sett allt man ska kunna. (Men fokusera alltid på de viktiga huvudområdena och snöa inte i dig på onödiga detaljer.)
Det är således av högsta vikt att man ser till att man kan det man gått igenom på lektionerna och i boken för att få ett A på provet.
Det gäller alla ämnen: samhällskunskap, historia och religionskunskap (och även alla andra ämnen för den delen)
Läs också: A i alla ämnen – Hur gör man?
Uppsatser – kunna väldigt mycket om lite
Inför ett prov behöver man kunna lite om mycket (eller kanske snarare medel-mycket om mycket), eftersom man inte vet vad för frågor läraren väljer att ha med.
Men på en uppsats gäller det att kunna (väldigt) mycket om lite. Detta eftersom man vanligtvis skriver en uppsats om ett smalt område.
Man kanske ska skriva 4 sidor där man besvarar en fråga som:
- Vad har massmedia för inflytande på vår bild av omvärlden? (samhällskunskap)
- Vad utlöste franska revolutionen? (historia)
- Går det att vara religiös och tro på vetenskap? Isåfall hur? (religion)
Dessa frågor är mycket specifika. För att kunna skriva en A-uppsats är det viktiga att man verkligen har koll på den fråga man ska besvara samt det område som frågan kretsar kring.
Alltid viktigt med en bred kunskapsgrund
Med det sagt är det alltid givande att ha en grundläggande kunskapsbas inom hela ämnet: samhällskunskap, historia och religionskunskap.
Det är först när man kan lite till medel-mycket om mycket som man kan se samband mellan olika områden, göra jämförelser och resonera på ett nyanserat sätt.
Det är inte ovanligt att läraren vill att man i sin uppsats ska resonera, diskutera eller koppla frågan till ett annat område. För att göra det räcker det alltså inte att man kan mycket om ett litet område, utan att man vet mer inom ämnet än bara det frågan handlar om.
Återigen, skaffa dig en bred och stadig kunskapsgrund.
Läs också: Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Seminarier – kunna ganska mycket om en ganska mycket
Tänk dig själv att gå in i ett seminarium utan att veta någonting alls vs att kunna väldigt mycket inom ämnet.
Bli din lärare (eller försök i alla fall)
När en elev ställer en fråga till läraren kan läraren i 9/10 fall ge ett utförligt svar på frågan och motivera svaret.
Din lärare är ett perfekt exempel på någon som enkelt hade fått A på ett seminarium i sitt ämne. Varför? Jo, för att läraren kan så mycket inom ämnet att den vet hur den ska formulera ett utförligt och tillfredställande svar.
Se till att du kan dina grejer
Inför ett seminarium gäller det alltså att lära sig det man kan tänkas diskutera på seminariet, det vill säga besvara de frågor läraren lyfter upp. Vet man att seminariet kommer handla om ett särskilt område eller specifik fråga är det förstås viktigt att man fokuserar på just det området.
Har man djupa kunskaper inom ämnet när läraren ställer en fråga kommer man ha mycket goda chanser att ge ett svar som är utförligt och nyanserat nog för ett A.
Än en gång, se till att du kan dina grejer!
Så här kommer du ihåg allt du vill komma ihåg – Nybörjare (nivå 1)
Nu vet du att det är viktigt att kunna mycket inom det ämne man har prov, seminarium eller skriver uppsats inom, vare sig det är samhällskunskap, historia eller religion.
Men hur gör man för att komma ihåg allt man pluggar?
Det finns två viktiga komponenter när det kommer till att trycka in fakta i huvudet:
- Testa dig själv på det du läser
- Sprid ut inlärningen
Studier visar att det här är de viktigaste delarna för att plugga så effektivt som möjligt.
Det här har vi gått igenom i artikeln Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi (del 2)
Testa dig själv på det du läser
Att testa sig själv kan vara att:
- Göra uppgifter i boken
- Göra instuderingsfrågor
- Göra gamla prov
Men kanske viktigast:
- Hitta på egna frågor
Anledningen till att man behöver hitta på egna frågor är för att det ofta inte finns tillräckligt många eller tillräckligt omfattande frågor i boken man läser.
Frågorna behöver inte vara svåra eller komplicerade på något sätt. När du har läst en sida i boken, fundera över:
- Vad handlade det jag precis läste om?
- Vad var det viktigaste?
- Hur hänger det här ihop med det jag läste tidigare?
Gör samma sak när du läst ett helt kapitel.
Sprid ut inlärningen
Tänk dig att du har ett historiaprov om 3 veckor. Är det mest effektivt att (1) plugga järnet veckan innan provet, eller att (2) sprida ut det och plugga mindre i snitt per dag under de 3 veckorna? Svaret är givetvis att det är bättre att sprida ut det. Gör man det låter man inte bara kunskaperna sitta i korttidsminnet utan flyttar över det till långtidsminnet (och det är ju där du vill att dina kunskaper ska finnas!)
Observera att du här lägger exakt lika mycket tid i båda fallen. Orsaken till att det är mer effektivt att sprida ut inlärningen har och göra med The Forgetting curve (glömske-kurvan). Den här kurvan beskriver efter hur lång tid man lärt sig något som man glömmer bort det.
Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide
Testa dig själv & Sprid ut inlärningen – Medel (nivå 2)
Att testa sig själv på det man läser och sprida ut inlärningen är lättare sagt en gjort. Visst kan man istället för att läsa 4 kapitel i kemi-boken under 1 vecka göra det under 4 veckor. Visst kan man hitta på lite frågor på måfå medan man läser i boken och på så sätt testa sig själv på innehållet.
Det här kommer göra mer nytta än att plugga “som vanligt”. Men det här är bara nybörjarnivån. Vi behöver ett systematiskt sätt som effektiviserar inlärningen så mycket som går. Nybörjarnivån är helt enkelt inte tillräckligt bra.
Vi behöver ta oss till nästa nivå av studieteknik. Det här gör vi med något som kallas “flashcards”.
Vad är flashcards?
För dig som inte är bekant med flashcards är det ett kort där det på en sidan står en fråga och på andra sidan ett svar. Till exempel:
Sida 1: “När inträffade Boston Tea Party?”
Sida 2: “År 1773”
När du testar dig själv genom att gå igenom dina flashcards ser du (förstås) bara frågan och måste då försöka komma ihåg svaret.
Det är just när du försöker komma ihåg något som du stärker ditt minne. Det är då du som bäst lär dig saker.
Flashcards vs att läsa i boken flera gånger
När du läser boken om och om igen och känner igen något tänker hjärnan “juste, det här minns jag”. Problemet med det här är att du inte försöker komma ihåg något. Istället läser du passivt och repeterar passivt. Det här är alltså inte i närheten så effektivt som att göra flashcards, där du istället repeterar aktivt.
Här är en studie som jämför att (1) läsa en text en gång samt göra frågor vs att (2) läsa texten fyra gånger. Spoiler: Det är mer effektivt att läsa texten endast en gång och göra uppgifter (!) än att lägga mycket mer tid på att läsa om texten fyra gånger.
Så här kommer du ihåg allt du vill komma ihåg
Det är alltså helt och hållet onödigt att läsa en text om och om igen. Istället bör man:
- Läsa i boken en gång och skriva sina egna flashcards
- Plugga sina flashcards
Det här är nästan en garanti för att du kommer komma ihåg allt du vill komma ihåg.
Läs också: Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?
Istället för att lägga tid på onödiga repetitionsläsningar kan du med gott samvete lägga din tid på något du tycker är roligt istället. Som att chilla med din hund (eller nåt).
Det absolut effektivaste sättet att plugga fakta – Avancerad (nivå 3)
Man kan visserligen göra flashcards på papper. Det finns dock en del nackdelar med det:
- Det tar lång tid att skriva dem
- Du kan inte gå igenom dem var du vill (som på bussen)
- Du kan inte gå igenom dem när du vill (som när du borstar tänderna)
- Det är jobbigt att ändra dem
- Det är jobbigt att hålla koll på korten
- Det är jobbigt att sortera dem
- Man kan tappa bort kort, och så vidare…
Inte ens nivå 2 “Medel” räcker alltså, vi behöver ta oss till nästa nivå av studieteknik. Det här gör vi genom något som heter Anki.
Vad betyder Anki? Är det japanska eller?
Ja, Anki är faktiskt ett japanskt ord som betyder “memorering”.
Men Anki är också en programvara för datorn och mobilen som hjälper oss med det vi precis lärt oss är det viktigaste när vi pluggar:
- Testar dig på det du lärt dig med hjälp av flashcards
- Testar dig på flashcardsen när du precis håller på att glömma av dem
Anki är det verktyg som kommer revolutionera dina studier. Med Anki kommer du komma ihåg allt du vill komma ihåg.
Intressant att tillägga är att nästan alla på läkarprogrammet använder Anki för att plugga in saker som latinska namn på specifika ben och muskler. Vill du läsa till läkare kommer du alltså ha ett försprång om du lär dig använda Anki.
Hur använder jag Anki?
Det finns en massa bra guider och tutorials, både i form av artiklar och videos. Här är en YouTube-video som går igenom allt från att ladda ner programvaran till att träna på dina första flashcards.
Vill du hellre läsa rekommenderar jag den här guiden: How To Use Anki: An Efficient Tutorial For Beginners
Som du snart kommer märka kan Anki användas i princip alla ämnen, men det är framförallt användbart i ämnen där man måste plugga fakta såsom biologi, kemi, samhällskunskap, historia, religion, engelska, svenska, tyska, franska, spanska (och alla andra språk), psykologi, filosofi, ekonomi, juridik och så vidare.
Sammanfattning
För att få ett högt betyg i samhällskunskap, historia och religion måste man kunna se samband, göra jämförelser, dra slutsatser, redogöra för koncept och teorier samt använda ett korrekt språk.
Det här uppnås genom att lägga en stadig och bred kunskapsgrund. Man måste helt enkelt kunna en massa inom ämnet.
Det här gör du genom att plugga fakta. Och det mest effektiva sättet att plugga fakta är med flashcards, närmre bestämt med Anki.
Med det sagt önskar jag dig lycka till med dina studier inom samhällskunskap, historia och religion! Har du några frågor kan du alltid lämna en kommentar eller mejla oss.
Läs också:
Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
