Hur tjänar man pengar under gymnasiet, universitetet och senare i livet? – En komplett investeringsguide

Det här blogginlägget innehåller reklam för och annonslänkar till Avanza genom ett affiliatesamarbete. 

Alla åsikter och rekommendationer i det här inlägget är helt och hållet mina egna. Om du öppnar ett konto genom en annonslänk får jag lite ersättning, vilket hjälper mig driva den här hemsidan.

Under sina studieår har man kanske inte så stark ekonomi som man hade hoppats på. Man går trots allt i skolan och har inte tid att jobba heltid. Hur gör man om man vill tjäna pengar samtidigt som man pluggar? Vad ska man göra med pengarna man sparar? Hur investerar man sina pengar på bästa sätt?

Spoiler: Jobba och investera dina pengar i en fondrobot/fonder och/eller sparkonto med ränta.

Steg 1: Tjäna pengar genom att jobba

Det utan tvekan vanligaste sättet att tjäna pengar när man går i skolan är att ta ett deltidsjobb, där man jobbar på helger och/eller kvällar.

Exempel på jobb man kan få som gymnasieelev och student är:

• Kassabiträde i matbutik (ICA, Coop, Hemköp, Willys, Lidl, Pressbyrån osv)
• Butiksbiträde i klädbutik eller liknande (H&M, Stadium, Elgiganten, Lindex, Specsavers osv)
• Restaurangbiträde (McDonald’s, Burger King, Max, finare restaurang)
• Kafébiträde
• Andra service-yrken (kiosk, nöjespark, gym, bar, uthyrningsställen, hotellreceptionist, bio)
• Jobb inom vården (äldreboende, hemtjänst)
• Lagerplockare
• Kundtjänst
• Läxhjälp
• Barnvakt
• Säljare (telefonförsäljare, dörrförsäljare)
• Värvare (Röda Korset, UNICEF)

Är det värt att jobba när man går i skolan?

För- och nackdelar med att jobba under sin studietid

Fördelarna med att jobba deltid är givetvis att man får pengar. Och med dem kan man köpa coola saker, resa eller investera.

Nackdelarna är att det riskerar att inverka på dina studieresultat. Jobbar man på kvällarna byter man ut tid som man hade kunnat spendera med att plugga inför ett prov eller skriva på en uppsats. Även på helgerna behöver man ofta plugga, speciellt om man har något viktigt såsom ett prov, inlämning eller tal veckan därpå.

Hur mycket man jobbar påverkar givetvis hur mycket tid man tar från “potentiell plugg-tid”. Studenter som jobbar kan jobba alltifrån 4 timmar i veckan till 20 timmar i veckan (halvtid).

Läs också: Börja på universitetet direkt eller ta sabbatsår? – Jobba, resa eller läsa kurser?

Tips om du vill börja jobba när du pluggar

Mitt tips är att, om du vill jobba, börja med ett fåtal timmar i veckan för att se hur det går. Att jobba helg är ofta skönare än att jobba på vardagar eftersom man inte behöver gå i skolan och jobba samma dag. Dessutom får du helg-ob (arbete på obekväm tid). Det innebär att ett helgpass på 4 timmar kan ge lika mycket betalt som ett kvällspass en vardag på 6 timmar.

Hur hittar man ett jobb då?

Många företag annonserar sina jobb via olika tjänster, till exempel:

• indeed
• Ledigajobb.se
• Arbetsförmedlingen

Söker man ett jobb på ett specifikt företag, till exempel på McDonald’s, Burger King, Liseberg eller ICA annonserar de vanligtvis på sina egna hemsidor.

(Här är som exempel alla tillgängliga jobb på Burger King: Burger King Lediga jobb)

Vill man jobba med läxhjälp finns det olika tjänster som förmedlar läxhjälpare, till exempel:

• Allakando
• Studybuddy

Ett tips är annars att helt enkelt ta med dig ett CV och gå till en restaurang, ett kafé eller mataffär (eller där du vill söka jobb) och säga att du gärna skulle vilja jobba där. Förr eller senare kommer du få napp!

Läs mer om att vara ambitiös här: Ambitiös eller smart – Vad är viktigast när det kommer till gymnasie- och universitetsstudier?

Stega 2: Tjäna pengar på dina tjänade pengar – Investera dem

När man skaffat ett jobb och tjänat sina pengar kan man göra två saker med dem:

• Spendera
• Spara/investera

Spendera kan vara att gå på kafé, köpa en ny mobil, gå på bio, resa till Alperna, köpa coola kläder och så vidare. Det är förstås kul!

Men när man spenderat så mycket pengar man vill spendera på dessa saker kanske man vill spara dem. 

Det finns huvudsakligen två sätt att spara sina pengar på:

• Spara på sparkonto
• Investera i aktier, räntor och andra värdepapper, till exempel genom fonder eller fondrobotar

Hur kan man tjäna pengar genom att ha pengar?

Vissa tycker att det är konstigt att man kan tjäna pengar på att ha pengar. Men det är inte så konstigt: När du lånar ut dina pengar till en bank (genom ett sparkonto) eller till ett företag (genom att köpa aktier) gör du två saker:

• Du lånar ut dina pengar till någon annan, vilket du vill bli kompenserad för
• Du tar en risk genom att låna ut dina pengar, vilket du vill bli kompenserad för

Eftersom du låter någon annan använda dina pengar vill du helt enkelt få något tillbaka för det. Desto större risk du tar, desto mer vill du bli kompenserad för risken.

Aktier har till exempel större risk än om du lägger pengarna på ett sparkonto, därför räknar man också med att få mer betalt om man köper aktier.

För att kunna tjäna pengar på att ha pengar måste man alltså låna ut sina pengar: man investerar dem. Låter man dem ligga i madrassen kommer de inte öka i värde. Istället kommer de tappa i värde på grund av inflationen.

Sparkonto eller aktier – Vad är bäst?

Sparkonto är i princip riskfritt…

Sparkonto är det säkraste sättet att spara sina pengar på. Risken är (i princip) 0%. Det vill säga det går inte att förlora pengarna man sätter in på sparkontot. Sätter du in 100kr i ett sparkonto finns det ingen risk att du har mindre än 100kr i framtiden (vilket du riskerar om du investerar i till exempel aktier).

Dessutom omfattas du även av den så kallade insättningsgarantin när du sparar på sparkonto på en svensk bank. Det innebär att om din bank (mot förmodan) skulle gå i konkurs kommer du få tillbaka så mycket som du sparat ifrån staten. Den här summan är upp till 1,05 miljoner kronor (1 050 000kr). Staten ger dig alltså ett extra skydd för att skapa stabilitet på finansmarknaden.

…men ger lägre avkastning än aktier

Nackdelen med ett sparkonto är att man helt enkelt inte kan tjäna så mycket pengar på det 🙁 Sparar man sina pengar på ett sparkonto på sin “vanliga bank”, det vill säga någon av storbankerna: Swedbank, Nordea, Handelsbanken, Danske Bank eller SEB, kan man nästan alltid räkna med att få 0% i ränta. Ränta är det du får när du lånar ut dina pengar till någon. Sparar man sina pengar hos någon av storbankerna får man alltså inget för att att man sparar där.

Var ska jag spara mina pengar då? Vilka banker ger ränta på sparkonto?

Vill man spara sina pengar på ett sparkonto och få ränta på det (alltså få betalt för att man sparar där) får man vända sig till andra banker än storbankerna. Dessa kallas ofta för nischbanker. Här är några nischbanker som ger ränta på sparkonto:

• Avanza
• Qliro
• Klarna
• BlueStep
• Collector

Här kan man räkna med upp till 1% i sparränta per år, vilket givetvis är mycket bättre än storbankernas 0%-ränta.

Vill du testa på att använda Avanza får du gärna använda den här annonslänken: Avanza

 1% sparränta innebär att om du sätter in 10 000kr idag kommer du efter ett år ha tjänat 1% av 10 000 = 100kr. Dessa 100kr har du tjänat utan att röra fingret! (Eller ja, du har ju behövt gå in på datorn, öppna ett konto, överföra pengar och så vidare.) På ditt konto kommer det alltså stå 10 100kr.

Aktier har mycket större risk än sparkonto…

Aktier är långt ifrån riskfritt. En aktie kan gå upp och ner i värde, till skillnad från ett sparkonto som inte kan gå ner i värde.

Vad är en aktie egentligen?

En aktie är en andel i ett företag. När man köper en aktie köper man en andel i ett företag (jag rekommenderar enbart att man köper många aktier genom en fond eller fondrobot dock, mer om det längre ner). Det vill säga om du köper en Apple-aktie äger du en liten (mycket liten) del av Apple.

Hur tjänar man pengar på aktier?

Om Apples aktiekurs stiger, till exempel för att de lanserat en mycket framgångsrik produkt (kanske en elbil), blir din aktie värd mer och du kan sälja den till ett högre pris än det du köpte den för. Det är i grund och botten så här man tjänar pengar på aktier (tillsammans med något som kallas för utdelningar, vilket är utbetalningar från företagets vinster till aktieägarna).

Men om Apples aktiekurs sjunker i värde, till exempel för att deras senaste iPhone visat sig ha stora problem och de tvingas återkalla en massa telefoner, eller för att deras ekonomichef förskingrat pengar (rent hypotetiskt nu förstås) kommer även din aktie tappa värde. Säljer du aktien nu kommer du ha få tillbaka mindre än det du köpte aktien för, det vill säga du har förlorat pengar.

…men kan ge högre avkastning över tid

Om man som investerare tar en större risk vill man bli kompenserad för den risken. Investerar man i aktier vill man därför ha en högre avkastning än om man sparar pengarna på ett sparkonto.

Över längre tidsperioder tenderar därför aktier att ge högre avkastning än om man har sina pengar på ett sparkonto. Det vill säga du tjänar i snitt mer pengar genom att äga aktier än att spara på ett sparkonto över en längre tid.

Aktier är därför endast intressant om man tänker låta sina pengar ligga i mer än 3-5 år (beroende på hur stor risk man vill ta). Tiden man beräknar spara investera pengar kallar man för investeringshorisont. Om investeringshorisonten är längre än 3-5 år kan det alltså vara fördelaktigt att investera åtminstone en del av sina pengar i aktier, eftersom det sannolikt kommer ge en högre avkastning än om man lägger alla sina pengar på ett sparkonto.

Hur investerar man i aktier?

Det absolut viktigaste att veta och tänka på när man investerar i aktier är att diversifiera. Att diversifiera innebär att man köper många aktier inom många olika branscher och delar av världen för att sprida ut risken. För att få så hög avkastning som möjligt med så låg risk som möjligt måste man diversifiera. Det går alltså inte att köpa bara en, fem eller tio aktier.

Varför ska man diversifiera?

Tycker du det här blir för nördigt kan du hoppa till rubriken “Så här investerar du i (väldigt) många aktier – En guide till fonder och fondrobotar” nedan.

I exemplet med Apple-aktien ovan gick Apples aktiekurs ner för attderas senaste iPhone visat sig ha stora problem och de tvingats återkalla en massa telefoner, eller för att deras ekonomichef förskingrat pengar. Dessa saker är specifikt för just Apple. Inget annat företag kommer påverkas av dessa problem. Dessa risker kallas specifika risker eller osystematiska risker.

 Om du bara äger Apple-aktier och Apples aktiekurs går ner med 5% kommer alla dina investerade pengar gå ner med 5%.

Tänk dig nu att du äger aktier i 5000 olika företag, där Apple bara är ett utav dem. OmApples aktiekurs går ner med 5% kommer dina pengar gå ner med nästan ingenting. Genom att diversifiera dina aktier i 5000 olika företag har du eliminerat dessa specifika risker, det vill säga risker som enbart påverkar det egna företaget.

Hur kan aktieportföljer och fonder tappa i värde trots att de är diversifierade?

Genom att köpa många (jättemånga) aktier kan vi bli av med de osystematiska riskerna som drabbade Apple i det hypotetiska exemplet ovan (problemen med iPhone och ekonomichef som förskingrat pengar). Dessa risker är företags-specifika och påverkar enbart företaget där problemet uppstod.

Utöver detta finns dock risker som påverkar många företag. Det kan vara om pandemi bryter ut, vilket leder till minskad konsumtion och därmed sämre tillväxt i ekonomin. Om hela ekonomin påverkas kommer många företag påverkas utav ett och samma problem – problemet att ekonomin går sämre.

Den här risken, så kallad marknadsrisk eller systematisk risk, går inte att diversifiera bort genom att köpa många aktier. Det beror helt enkelt på att alla företag påverkas av samma problem. Det är den här systematiska risken du blir kompenserad för genom en högre avkastning när du investerar i aktier

 Vill man diversifiera bort den risken måste man investera i flera tillgångsslag, det vill säga andra typer av värdepapper, till exempel räntor, råvaror eller guld. Mer om hur man enkelt diversifierar mellan tillgångsslag längre ner (spoiler: du använder en fondrobot).

Så här investerar du i (väldigt) många aktier – En guide till fonder och fondrobotar

Det är relativt enkelt att investera i aktier och få så hög avkastning som möjligt till så låg risk som möjligt. Först och främst ska man inte välja sina aktier själv, eftersom att en egen aktieportfölj inte blir i närheten så diversifierad som:

• Fonder
• Fondrobot

Fonder eller en fondrobot är de lättaste sätten att investera i aktier och samtidigt diversifiera.

Vill du gå vidare till hur man gör kan du hoppa till rubriken “Så här börjar du investera på lättast sätt” längre ner.

Vad är en fond?

En fond är helt enkelt en massa aktier samlade i en korg. Köper man en fond köper man därför korgen med alla aktier i den. På så sätt äger man genom en fond aktier i en massa olika företag och åstadkommer på det sättet diversifiering (om det finns tillräckligt många olika företag i fonden).

Fonder kan delas in i två typer:

• Passivt förvaltade fonder, vanligen kallade indexfonder
• Aktivt förvaltade fonder

Passivt förvaltade indexfonder

Passivt förvaltade indexfonder är passiva eftersom det inte finns någon som väljer aktier till fonden utifrån vad man tror kommer gå bra i framtiden.

Att de är indexfonder innebär att fonden följer ett index. Ett index kan vara “Sveriges 500 största bolag”. Om en fond följer det indexet kommer fonden investera iSveriges 500 största bolag, där andelen investerat i varje bolag baseras på i stort bolaget är. Om företaget Atlas Copco är störst kommer fonden investera mest i Atlas Copco.

Aktivt förvaltad fond

Väljer man aktier baserat på vad man tror kommer gå bra investerar man aktivt. En aktivt förvaltad fond har aktiva aktieanalytiker som försöker förutspå vilka företag som kommer gå bra och köper aktier i de företagen åt sina fondköpare.

På grund att detta är det ofta mycket högre avgifter (vanligtvis flera gånger högre) på aktivt förvaltade fonder än passivt förvaltade indexfonder. Det är inte ovanligt att en aktivt förvaltad fond har en avgift på 1,5% (det vill säga de tar 1,5% av avkastningen du får av fonden – vilket är en stor del av din vinst) medan en passiv indexfond kan ta 0,1-0,5%. Det vill säga: Passiva indexfonder är billiga. Aktivt förvaltade fonder är mycket dyrare.

Vad för typ av fond ska man välja? Passiva vs aktiva fonder

För att svara på den frågan måste man svara på den här:

Tror du att man kan prestera bättre en index?

Det vill säga, tror du att till exempel en aktieanalytiker kan hitta aktier som är undervärderade och tjäna mer pengar än om man bara lagt sina pengar i en passivt förvaltad indexfond.

• Om du tror att man kan prestera bättre än index och att du kan hitta den fond som gör det: Köp en aktivt förvaltad fond
• Om du inte tror det: Köp en passiv indexfond (Hint: jag tror inte det går att slå index, eller åtminstone inte att man kan hitta just den aktivt förvaltade fond som kan göra det. Jag rekommenderar därför billiga passiva indexfonder.)

Var köper man fonder?

Fonder kan man köpa på de flesta banker. Det kan vara din vanliga bank. På nischbanker erbjuds ibland större utbud och lägre avgifter. De mest populära bankerna för att investera i aktier och fonder är förmodligen:

• Avanza
• Nordnet

Vad är en fondrobot?

En fondrobot investerar precis som indexfonder passivt. Det fondroboten också gör är att den diversifierar mellan olika tillgångsslag, till exempel mellan aktier, räntor och råvaror. Räntor är en annan typ av värdepapper med lägre risk än aktier, men högre risk än ett sparkonto.

Den här diversifieringen mellanaktier, räntor och råvaror görs baserat på den risk man vill ta. Risken man vill ta baseras på hur länge man planerar låta sina pengar vara investerade. Desto längre investeringshorisont (alltså tiden man vill investera sina pengar) desto större risk kan man ta.

Eftersom att fondrobotar justerar din investering baserat på din valda risk har de vanligtvis lite högre avgifter än passiva indexfonder. Eftersom det är viktigt att investera sina pengar med rätt risk (varken för hög eller för låg) kan det vara värt den här extra avgiften.

Två populära fondrobotar är:

• Lysa (investerar i aktier och räntor)
• Opti (investerar i aktier, räntor och råvaror)

Så här börjar du investera på lättast sätt

Hur länge vill du investera/spara dina pengar? Gör isåfall så här!

Vill du ha dina pengar om mindre än 2 år? Spara på ett sparkonto med ränta, till exempel hos Qliro. Din investeringshorisont är för kort för aktier.

Vill du ha dina pengar om mer än 3-5 år (beroende på hur stor risk du vill ta)? Investera i en fondrobot (till exempel Lysa eller Opti) eller i fonder och justera risken efter hur länge du vill investera dina pengar, samt spara en del på ett sparkonto med ränta.

Vill du ha dina pengar om mer än 10 år? Investera i en fondrobot (till exempel Lysa eller Opti) eller i fonder och justera risken efter hur länge du vill investera dina pengar. Din investeringshorisont är för lång för sparkonto.

Istället för att använda sig av en fondrobot kan man investera i passiva indexfonder. Det kan man till exempel göra genom Avanza eller Nordnet. Väljer man bara en fond bör det vara en globalfond, det vill säga som investerar i bolag från hela världen. Till exempel Avanza Global (finns endast hos Avanza, 0,1% i avgift) eller Länsförsäkringar Global Indexnära (0,22% i avgift). Avanza Global är den fond jag föredrar på grund av den låga avgiften och stora spridningen (globalt). Diversifiera gärna med fler passiva indexfonder med olika bolagsstorlek och företag från olika delar av världen.

Vill du testa på att använda Avanza får du gärna använda den här annonslänken: Avanza

Sammanfattning:

Vill man tjäna pengar under sina studieår (och även senare i livet) är det lättaste och snabbaste sättet att göra det på genom att jobba. Vad för jobb man kan räkna med att få beror på vad man har för erfarenhet och utbildning. När man jobbar, får lön och vill spara pengar gör man det enklast och bäst med ett sparkonto och/eller en fondrobot (eller indexfonder).

Vill man spara sina pengar i bara ett par år bör man spara dem riskfritt på ett sparkonto som ger ränta. Vill man spara sina pengar längre än det kan man ta en större risk och använda sig av både en fondrobot och sparkonto för en högre avkastning.

Har den här artikeln lärt dig något? Dela den gärna!