Naturvetenskapsprogrammet brukar anses vara det bredaste gymnasieprogrammet. Går man natur kan man läsa i princip vad som helst efter gymnasiet, allt ifrån jurist eller ekonom till läkare eller ingenjör.
De sex högskoleförberedande gymnasieprogrammen som finns att välja på är:
- Naturvetenskapsprogrammet
- Samhällsvetenskapsprogrammet
- Teknikprogrammet
- Ekonomiprogrammet
- Estetiska programmet
- Humanistiska programmet
Här går vi igenom naturvetenskapsprogrammet!
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Vad går naturvetenskapsprogrammet ut på?
Låt oss titta på vad skolverket säger om naturvetenskapsprogrammet:
Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik men även inom andra områden.
Naturvetenskapsprogrammet på Skolverket.se
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Inom biologi, fysik och kemi beskrivs omvärlden i modeller som utvecklas i ett samspel mellan experiment och teori. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om matematik.
Naturvetenskapsprogrammet på Skolverket.se
Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen:
- Svenska 1, 2 och 3
- Engelska 5 och 6
- Matematik 1c, 2c och 3c
- Samhällskunskap 1b
- Historia 1b
- Religionskunskap 1
- Idrott och hälsa 1
Här läser man extra kurser i matematik jämfört med samhäll, ekonomi, estet och humanist.
Vad är gymnasiegemensamma ämnen?
Oavsett vilket program man läser på gymnasiet finns det ett antal ämnen som alla läser, de gymnasiegemensamma ämnena (även känt som kärnämnena).
Dessa ämnen kommer man alltså läsa vilket program man än går! Men hur mycket av varje ämne, det vill säga hur många kurser i varje ämne, man läser beror på vilket gymnasieprogram man går.
Läser man till exempel samhällsvetenskapsprogrammet kommer man läsa fler kurser inom samhällskunskap, historia och religionskunskap än om man läser naturvetenskapsprogrammet.
Läser man natur läser man istället fler kurser inom matematik och naturkunskap (som istället är indelade i ämnena fysik, kemi och biologi).
Däremot läser alla, oavsett vilket program man läser, de tre kurser Svenska 1, 2 och 3 samt de två kurserna Engelska 5 och 6. Förmodligen eftersom svenska och engelska anses vara så viktiga och grundläggande.
Läs mer om hur kurser och inriktningar fungerar på gymnasiet här:
Vilket gymnasieprogram ska jag läsa? – En gymnasieguide till de högskoleförberedande programmen
Kurser inom naturvetenskapsprogrammet:
- Biologi 1
- Fysik 1a
- Kemi 1
- Moderna språk
Här läser man kurser inom naturämnen och moderna språk. Dessa kurser läser man oavsett inriktning. Det är “kurser inom programgemensamma ämnen”.
Programgemensamma ämnen – vad är det?
Inom varje program finns det ett antal kurser som alla som går det programmet läser (oavsett vilken inriktning man valt): “kurser inom programgemensamma ämnen”
Vilket program man väljer bestämmer alltså vilka kurser man kommer läsa.
Vi tar ett exempel: Läser du samhällsvetenskapsprogrammet läser du alltid Moderna språk, Filosofi 1, och Psykologi 1.
Alla som läser samhäll på gymnasiet kommer därför alltid läsa dessa kurser. Det är därför de kallas “programgemensamma”.
Kurser inom inriktningarna på naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar:
Inriktning Naturvetenskap:
- Biologi 2
- Fysik 2
- Kemi 2
- Matematik 4
Här läser man helt enkelt fler kurser inom naturämnena (bra om man vill bli ingenjör eller läkare).
Inriktning Naturvetenskap och samhälle:
- Geografi 1
- Samhällskunskap 2
Här läser man fler kurser inom samhällsorienterande ämnen.
Inriktningar – vad är det?
Förutom att läsa de programgemensamma kurserna kommer man även läsa vissa kurser beroende på vilken inriktning man väljer inom själva programmet: “kurser inom inriktningarna”
Vi tar ett exempel:
Läser du samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap kommer du läsa kurserna Geografi 1, Historia 2a, Religionskunskap 2 och Samhällskunskap 2 och 3.
Läser du samhällsvetenskapsprogrammet men väljer istället inriktningen beteendevetenskap läser du kurserna Ledarskap och organisation, Kommunikation, Psykologi 2a, Samhällskunskap 2a och Sociologi.
Man kan se kurserna inom inriktningarna som ett slags “kurs-paket” som man får välja.
Obs: Inte alltid man kan välja inriktning
Observera att man inte alltid kan välja en inriktning på sitt gymnasium. Vissa skolor har till exempel bara samhällsvetenskaprogrammet inriktning samhällsvetenskap (eftersom att den är vanligare).
Vill man läsa en specifik inriktning bör man undersöka vilka gymnasieskolor som har den inriktningen.
Som exempel finns naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap “natur-natur” på huvudsakligen alla gymnasieskolor som har naturvetenskapsprogrammet, medan naturvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap “natur-sam” kan vara svårare att hitta.
Vilken inriktning borde jag välja på naturvetenskapsprogrammet?
Natur inriktning natur är den vanligaste inriktningen på naturprogrammet. På många skolor erbjuds dessutom enbart natur inriktning natur. (Då finns det inte så mycket att välja på.)
Går man natur vill man antagligen hålla många dörrar öppna. Man kanske är inne på att bli ingenjör eller gå läkarprogrammet. Vill man läsa något av dessa program bör man läsa natur inriktning natur, och inte inriktning samhäll.
För att gå ett ingenjörsprogram måste man ha läst Matematik 4 och Fysik 2. Vill man gå läkarprogrammet måste man också, utöver Matematik 4 och Fysik 2, ha läst Kemi 2 och Biologi 2.
Väljer man inriktning samhäll kan man själv ofta välja att läsa kurser (genom sina individuella val) så att man får den behörighet man vill ha. Vill man gå ett ingenjörsprogram är det alltså Matematik 4 och Fysik 2 som gäller.
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Borde jag läsa natur?
Naturvetenskapsprogrammet riktar sig till dig som är intresserad av matematik och naturämnen, eller inte riktigt vet vad du vill läsa efter gymnasiet. Vill man till exempel gå något helt annat, såsom ekonomi eller juristprogrammet kan man det om man gått natur. Natur är ett såpass brett program.
Natur håller alla dörrar öppna
Eftersom natur är ett så brett program stänger man inga dörrar, utan kan i lugn och ro under gymnasiet fundera över vad man vill läsa på universitetet.
Eftersom många inte har en blekaste aning om vad de vill läsa när de går på högstadiet och ska välja program kan naturvetenskapsprogrammet var ett smart val.
Att gå natur = frihet (skulle man kunna säga)
Det kräver dock att man har ett intresse för matte, fysik, kemi och biologi. Gillar man inte dessa ämnen kommer det förmodligen bara bli jobbigt att gå natur.
Vill du bli bättre på naturämnena? Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi (del 2)
Läs mer om naturvetenskapsprogrammet här: Naturvetenskapsprogrammet (Skolverket)
Är du intresserad av de andra gymnasieprogrammen rekommenderar jag den här artikeln som noga går igenom de sex högskoleförberedande gymnasieprogrammen samt hur det fungerar med kurser, individuella val, meritpoäng och inriktningar på gymnasiet.
Vilket gymnasieprogram ska jag läsa? – En gymnasieguide till de högskoleförberedande programmen
