Läser du natur eller teknik? Då kräver det att man lägger ner tid på naturämnena. Inte bara kommer betygen i de här kurserna spela roll för dina chanser att komma in på högskolan, utan också hur bra det kommer gå för dig när du senare läser vidare. Under gymnasiet läggs nämligen grunden i matte och de andra naturämnena, och gör dig redo inför ännu tuffare studier på högskolan.
Läser du något annat program? Eller går du i grundskolan eller på högskolan? Den här artikeln lämpar sig till alla som läser matte, vare sig det är på gymnasiet, högstadiet eller högskolan. Läser du fysik eller naturvetenskap kommer du också ha nytta av tipsen som ges.
Hur gör man för att prestera bra i naturämnena?
Som en före detta naturare (med A i Matematik 1-4 och Fysik 1 & 2) ska jag här presentera mina bästa studietekniker i respektive ämne, och vad som är viktigast att lägga sin tid på.
När det kommer till Matte, Fysik, Kemi och Biologi är det någorlunda vedertaget att man gör uppdelningen:
- Matte och Fysik
- Kemi och Biologi
Anledningen till den här uppdelningen beror helt enkelt på likheterna mellan matte och fysik respektive kemi och biologi. Och även om matte egentligen mer är ett verktyg för att lösa andra problem, vare sig de är fysikaliska, kemiska eller biologiska är det nära sammankopplat med fysiken.
På universitetet präglas ingenjörsprogrammen av matte och fysik, medan läkarprogrammet präglas av kemi och biologi. Det kanske hjälper dig med att bestämma vilket program du vill läsa.
Vad man ska lägga tid på när man pluggar beror på vilket ämne det är!
När man studerar naturämnen kan man huvudsakligen göra två saker: (1) Lära sig fakta och (2) Lära sig att lösa problem (problemlösning).
Dessa två komponenter finns med i alla naturämnen, men varierar i olika grad.
Vill man kategorisera det så enkelt som möjligt kan man säga att…
- I Matte och Fysik gäller det att kunna lösa problem
- I Kemi och Biologi gäller det att kunna fakta
Självklart är det inte så enkelt, så därför kan vi göra en (sjukt) snygg “trappa” här istället:
| Ämne | Graden av problemlösning | Graden av fakta |
| Matte | Mycket problemlösning | Nästan ingen fakta |
| Fysik | Ganska mycket problemlösning | Lite fakta |
| Kemi | En del problemlösning | Ganska mycket fakta |
| Biologi | Lite problemlösning | Mycket fakta |
Som du ser sjunker graden av problemlösning desto längre ner i trappan, samtidigt som graden av fakta stiger desto längre ner i trappan.
Vi måste dock vidare beskriva begreppen problemlösning och fakta litegrann innan vi går vidare!
Problemlösning – Hur man gör något…
Med problemlösning syftar jag främst på att kunna använda en formel för att lösa ett problem av matematisk karaktär. Det kan vara att veta…
- Hur man beräknar maximi-värdet av en andragradsfunktion (matte 2)
- Hur man beräknar arean av en triangel med areasatsen (matte 3)
- Hur man beräknar bromssträckan för en bil (fysik 1)
- Hur man beräknar ett objekts kinetiska energi (fysik 1)
- Hur man balanserar en kemisk reaktion (kemi 1)
- Hur man avgör om en kemisk reaktion är spontan eller inte (kemi 1)
För att kunna lösa problem behöver man kunna en del formler. Som tur är behöver man sällan kunna dem utantill, eftersom man får ta med sig en formelsamling på proven. På vissa skolor får man till och med ta med sig ett papper med egna anteckningar.
Ibland finns dock inte alltid formeln man behöver kunna använda med i formelsamlingen, eller så behöver man komma ihåg en metod för att lösa ett problem som kräver att man lägger ihop två formler (eller fler). Det är inte ovanligt i fysik-kurserna på gymnasiet.
En tydligt och enkelt sätt att med säkerhet se till att man memorerat viss kunskap inför ett prov presenteras i del 2 (som riktar in sig på kemi- och biologi-ämnen). Spoiler: du använder ett program som heter Anki.
Fakta – Vad något är…
Fakta handlar om att helt enkelt kunna saker.Det kan vara att veta…
- Vad en isotop är för något (fysik 1)
- Vad en cell består av för olika delar (biologi 1)
- Vilka evolutionens mekanismer är (biologi 1)
- Vad vätebindningar är för något (kemi 1)
- Vad ammoniak har för struktur (kemi 1)
- Vad normalfördelning innebär (matte 2)
Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa kunskaper inte magiskt kommer ge en ett högt betyg på provet.
Det som ger högt betyg är när man kan ge utvecklade svar på C och A-frågorna. Och som ni kanske vet är inte de frågorna alltid så korta, istället lämnar lärarna vanligtvis en halv eller ibland en hel A4 (!) att svara på.
Här gäller det att kunna använda sina faktakunskaper för att göra jämförelser, se samband, visa på skillnader och dra slutsatser. Sånt kul. Faktakunskaperna är det som bygger upp den grund som krävs för att nå de högre betygen.
Hur håller man fokuset uppe när man pluggar eller skriver prov? Läs: Så här håller du koncentrationen uppe under lång tid – 8 hacks
Men vad ska jag plugga på då – problemlösning eller fakta?!
Efter att ha sett listorna med exemplen på problemlösning och fakta ovan blir det tydligt att problemlösning handlar om hur man gör något, medan fakta handlar om att veta vad något är.
Det är en balansgång mellan vilka av dessa delar man borde lägga sin pluggtid på (och egentligen är det aldrig en nackdel att ha mycket kunskaper om båda två).
Men under gymnasiet vill man kanske inte lägga all sin tid på att plugga, utan spendera tid med roligare saker som att chilla med sina kompisar.
Därför är det mer effektivt att lägga olika mycket krut på problemlösning respektive fakta beroende på vad man pluggar på, det vill säga om det är Matte, Fysik, Kemi eller Biologi.
Kort och gott: Matte och fysik kräver mycket problemlösning. Kemi och biologi kräver mycket faktakunskaper.
Den extremt snygga problemlösnings-fakta-trappan som jag presenterade ovanför är ett bra riktmärke när det kommer till vad man borde fokusera på. Men låt oss gå in på varje ämne och tydliggöra vad som är viktigast att plugga på.
Matte – 95% problemlösning
Alla matte-kurser på gymnasiet består nästan helt och hållet av problemlösning. Jag uppskattar det till 95% (de kräver trots allt vissa faktakunskaper).
Kom ihåg: Oftast är det inte viktigt att man kan de korrekta matematiska termerna för att få ett bra betyg. Det viktiga är att man när man blir presenterad inför ett problem då kan:
- Identifiera problemet matematiskt
- Använd en eller flera formler för att lösa problemet
Steg 1,5 (mellan 1 och 2) som mellansteg kan vara att kunna leta upp den rätta formeln i en formelsamling. Kan man det gör man det lätt för sig själv, eftersom man inte behöver memorera formlerna utantill. (Hur man memorerar fakta går vi igenom i nästa del.)
Har du en formelsamling och en riktigt skarp hjärna går det att få A på många matteprov utan att ha pluggat ett dugg inför det (utöver lektionstiden). Det är inget jag rekommenderar, men efter att sett (väldigt) smarta kompisar göra det visar det på vikten av att fokusera på själva problemlösningen.
Läs också: Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Hur blir man bra på problemlösning då?
Det här är faktiskt väldigt rakt på sak:
Vill du bli bra på att lösa problem, så ska du lösa en massa problem!
Det här är varför matteböckerna består av så många uppgifter. Det är inte ovanligt att när man ska lära sig något nytt i matteboken (till exempel en ny formel), att det förklaras på 1 sida med text och exempel, varpå på följande 3 sidorna är fyllda med uppgifter man ska lösa (!).
För 1 sidas textläsning finns det alltså ofta många gånger fler sidor med uppgifter som man ska jobba på.
Jämför det här med till exempel kemi och biologi där du läser ett helt kapitel på 30 sidor följt av en sida med instuderingsfrågor.
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi (del 2)
Bara själva strukturen i din mattebok visar alltså vad som är viktigast: problemlösning!
När man behöver kunna matte-fakta (det händer)
Ibland behöver man faktiskt kunna lite fakta även i matte-kurserna på gymnasiet. Ett exempel på det är i Matte 2 där man läser statistik (något som alla brukar tycka är jättekul…).
Det gäller även matematiska tillvägagångssätt som inte står i formelsamlingen. Till exempel hur man bryter ut och faktoriserar, med mera. Sådant bör man kunna utantill.
Ibland behöver man också komma ihåg hur man kopplar ihop formler för att lösa vissa typer av problem. Då räcker inte formelsamlingen som den är.
När du märker att det finns information som står i boken eller som din lärare berättar om som inte finns med i formelsamlingen så finns det inte riktigt något annat val än att memorera det. Förutsatt att det är något man behöver kunna inför provet vill säga.
Hur man memorerar den här typen av informationen förklarar jag senare i del 2. (Spoiler: använd en programvara som heter Anki.)
Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide
En del formler är alltid bra att kunna utantill
En del grundläggande matematiska formler bör man kunna utantill! 🙂
Det skulle bli väldigt omständigt om man behövde slå upp pythagoras sats varje gång man skulle använda sig av den. Du kan väl den?
Det gäller även saker som:
- Kvadreringsreglerna
- Konjugatregeln
- pq-formeln (matte 2)
- Deriveringsregler (matte 3)
- Integreringsregler (matte 4)
Vanligt förekommande formler som dessa kommer man stöta på i senare matte-kurser på gymnasiet och troligen även på universitetet.
Så här vanliga formler och regler bör man alltså kunna utantill. Det kan du göra genom att använda dig av Anki, som vi går igenom i nästa del.
Ovanliga formler som randvinkelsatsen och bisektrisatsen (som går igenom i matte 2) är dock helt onödiga att kunna utantill, mer än att det kanske är bra att veta att de existerar.
Läs också: Användbara ord att veta när man börjar på universitetet – Akademisk ordlista
Vilka problem och formler ska jag plugga på?
När du pluggar inför ett prov, gör uppgifter i boken och gamla prov blir det ganska självklart vilka typer av problem och formler som är viktiga och vilka som är mindre viktiga.
Lägg mycket tid och krut på de problem som förekommer mest. Strunta i det som inte lär komma på provet. Lägg mindre tid på saker som är mindre viktiga helt enkelt.
Det här är viktigt: Fokusera på det viktiga. Det som utgör störst del av provet och som mest kommer påverka ditt betyg.
Finns det problem som du har svårare för bör du kanske lägga mer tid på de, jämfört med problem som har lätt för.
Så här får du A på dina matteprov
Som sagt: Gör en massa uppgifter i matteboken och gamla prov. Utgå gärna från gamla prov när du gör uppgifter i matteboken. På så sätt lägger du fokus på det som troligen kommer på proven.
Om du har svårt för någon uppgift kan du alltid fråga läraren. Om läraren inte hjälper dig kan du mejla mig 🙂
Kan du lösa uppgifterna i boken och gamla proven kommer du inte ha några problem på matteprovet. Ifall du kan du lösa A-uppgifterna där kommer du kunna lösa A-uppgifterna på provet med, eftersom de i grund och botten är samma typer av problem (med skillnaden att de är omformulerade).
Det här är en anledning till att många tycker om matte som skolämne, eftersom det är väldigt konkret hur man blir bra på det.
Kom ihåg: Vill du bli bra på att lösa problem, så ska du lösa en massa problem!
Fysik – 80% problemlösning
Fysiken består även den till stor del av problemlösning. Här behöver man dock läsa mer i boken och trycka in mer fakta i hjärnan för att greppa vad man faktiskt räknar på. Det här är viktigt för din förståelse för ämnet.
När du skriver fysikprov kommer du dock märka att majoriteten av frågorna är problemlösningsfrågor, det vills säga uppgifter där du ska använda dig av formler. De uppgifter som kräver faktakunskaper är ofta på E-nivå, medan C och A-uppgifterna är räkne-uppgifter.
Hur får jag A i fysik då?
Hur man pluggar i fysiken är väldigt likt matten. När man står inför ett problem kan det dock vara svårare att tolka det matematiskt än i matten. Det är ju trots allt fysik du läser. Kom ihåg att:
- Identifiera problemet matematiskt
- Använd en eller flera formler för att lösa problemet
Om du kan lösa uppgifterna i boken och gamla prov kommer du också kunna lösa frågorna på provet. Som sagt:
Vill du bli bra på att lösa problem, så ska du lösa en massa problem!
I fysiken är det däremot, till skillnad från matten, viktigare att ha en fakta-grund. Ett “skelett” av grundläggande kunskaper inom fysiken.
Säg att du jobbar med ellära, något man gör i Fysik 1. Då lär du dig formler som har och göra med ström, spänning, resistens, fältstyrka och så vidare. Men utan att förstå vad en elektron är för något blir det svårare att förstå fenomen som har med elektroner att göra.
De här kunskaperna står inte i någon formelsamling, utan de förväntas du kunna utantill. När du löser uppgifterna i boken och gör gamla prov kommer det förhoppningsvis bli tydligt exakt vilken typ av fakta du ska kunna.
Hur du memorerar fakta går vi igenom i del 2.
Vilka problem och formler ska jag plugga på i fysiken?
Precis som i matten ska man fokusera på det som är viktigast inför provet.
Har man ett prov i ellära finns det ett antal formler man bör kunna använda. Har man ett prov om krafter och rörelser finns det likaså ett antal centrala formler.
Lägg tid att lösa problem med de centrala formlerna. Se till att du kan slå upp dem i formelsamlingen, så slipper du dessutom memorera dem.
Finns det problem som kräver att du behöver komma ihåg saker, till exempel om du behöver koppla ihop två formler, så bör du se till att du har tryckt in det i huvudet när du ska skriva provet. (Läs mer i nästa artikel om hur du memorerar detta.)
Vad kan jag skippa att lära mig i fysiken?
I fysik-boken finns det en massa information du kan helt och hållet strunta i (om du inte är intresserad av att lära dig).
Man behöver till exempel inte kunna något om fysikens historia (åtminstone på de fysikprov jag haft), vilket är något som alltid brukar stå med när man ska lära sig ett nytt område inom fysiken. (Det kan däremot vara bra ur ett allmänbildnings-perspektiv att veta vem Albert Einstein är).
Är vi klara? Nästan!
Nästa del handlar om kemi- och biologi-ämnena. Där går vi igenom hur du ser till att du vet allt du behöver veta när du skriver ett prov. Med den metoden kan du komma ihåg i princip vad som helst. Det innebär att det du lär dig där kan användas i alla ämnen där du ska kunna fakta (inte bara biologi och kemi)!
Med det sagt önskar jag dig lycka till med dina Matte och Fysik-studier!
