Till nästan alla utbildningar i Sverige kan man söka med både betyg och högskoleprovsresultat. Betygen är det snittbetyg du får på alla kurser du läst på gymnasiet. Det vill säga alla kurser i ettan, tvåan och trean. Men sen finns det högskoleprovet, eller HP som de flesta säger, där bara ett tillräckligt högt resultat räcker för att komma in på det du vill läsa. Förutsatt att du får godkänt i alla kurser på gymnasiet vill säga.
Så vad ska man satsa på: Betyg eller högskoleprov?
Betygen är ett säkert kort…
På många sätt är betygen ett väldigt konkret sätt att ta sig in på universitetet. Har man en studieteknik och ett driv som gör att man kan få tillräckligt höga betyg för att komma in på det program man vill läsa, ja då kan man också räkna med att komma in på det man vill läsa.
Läs också: A i alla ämnen – Hur gör man?
Har du möjlighet att få de betyg du vill ha (det vill säga för att komma in på det program du vill läsa) samtidigt som du har en behaglig vardag? Isåfall finns det ingen anledning att inte satsa på betygen. Keep up the good work! Satsa på betygen!
… men högskoleprovet kan vara räddaren i nöden
Vissa tycker att det är för jobbigt att satsa på höga betyg. Kanske tycker de att skolarbetet är för tråkigt, eller så har de “inte tid”, eller så är det bara “inte min grej”.
Vissa är extremt duktiga i några ämnen, men får sämre betyg i andra.
Det kan tyckas orättvist att två kurser väger in lika mycket i slutbetyget, oavsett vilket program man vill läsa senare. Vill man till exempel läsa till läkare kan man tycka att höga betyg i naturämnena borde spela större roll än samhällsämnena. Men så är det inte.
Läs också: Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?
Andra insåg kanske inte riktigt poängen med höga betyg i ettan, och nu när de går i tvåan eller trean och inser att det här med höga betyg kanske är viktigt trots allt kommer de “dras ner” av sina betyg från ettan.
Oavsett anledning ska man vara tacksam för möjligheten att göra högskoleprovet finns.
Borde jag satsa på HP ifall mina betyg är dåliga?
Har man “dåliga” betyg och vill läsa något som har höga antagningspoäng, såsom läkare, ingenjör eller jurist, ska man definitivt satsa på HP.
Men man bör man inte helt enkelt sluta satsa på sina betyg. Bara för att man fått sämre betyg i några kurser finns det fortfarande möjlighet att komma in på betygen senare. Betygen är alltid ett säkert kort!
Läs också: – Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Vad är högskoleprovet?
Högskoleprovet testar dina svenska-, engelska-, logik- och matte-kunskaper genom flervalsfrågor (man svarar genom att välja olika alternativ). Det här sker i provlokaler med provledare, ofta på universitet.
Högskoleprovet görs under en hel dag (ungefär från kl 08 till 16) under fem provpass på 55 minuter vardera. Två provpass är kvantitativa. Här prövas matte och logik. Två provpass är verbala. Här prövas läsförståelse och ordkunskap i svenska och engelska. Ett provpass är alltid ett test-provpass. Ordningen är slumpmässig.
På HP kan man få ett resultat från 0,0 till 2,0. Får man 1,75 kan man räkna med att komma i på i princip alla program i hela Sverige.
Vilket högskoleprovsresultat och betyg (meritvärde) som krävs för att komma in på ditt program kan du se här: Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik (Glöm inte att välja “Urval 1” eller “Urval 2” och rätt urvalsgrupp: BI=betyg. HP=högskoleprovet)
HP är ett komplement till betygen – inte en ersättning
Se högskoleprovet som ett komplement till betygen. Det kan hjälpa dig att komma in, men det ska inte bytas ut mot betygen.
Märker man att betygen inte kommer räcka till bör man göra nästa högskoleprov som ges. Och även om man har höga betyg är det positivt att göra HP, eftersom man förbättrar sina möjligheter att komma in på universitetet.
Faktum är att om två personer har exakt samma betyg (meritvärde) när de söker till ett program kan deras högskoleprovsresultat användas för att bestämma vem som ska bli antagen.
Hur många gånger ska jag göra HP?
För att få ett högt resultat på HP får man räkna med att göra provet några gånger. Det är inte ovanligt att göra det 4 gånger innan man får det resultat man vill ha.
Eftersom högskoleprovet ges en gång per temin är det vanligt att börja under höstterminen i tvåan. På så sätt kommer man ha fyra provresultat när man går ur gymnasiet.
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Det finns dock inget som säger att man inte får göra det redan i ettan. Men eftersom matten på HP till stor del är Matte 1-nivå väntar många till tvåan.
Hur anmäler jag mig till HP?
Anmälan till högskoleprovet gör du här. Observera att anmälan bara kan ske under vissa perioder.
Hur länge gäller ett högskoleprovsresultat?
Provresultaten gäller i 8 år från att man gjorde provet (började gälla 10 september 2020).
Viktat högskoleprov? Vad innebär det?
Obs: högskoleprovet viktades inte 2021.
Söker man till ett ingenjörsprogram kan det tyckas konstigt att matte-delen till väger in lika mycket som den verbala delen. På grund av det här har vissa skolor valt att vikta högskoleprovsresultatet. Normalt viktas den kvantitativa delen (matten) och verbala delen 75/25 (istället för 50/50).
Får man ett högt resultat på matte-delen kommer det alltså väga in mer än den verbala delen. Viktningen sker till din fördel. Skulle man däremot ha ett högre betyg på den verbala delen än matte-delen kommer du få ett sämre viktat resultat.
De tekniska universitet som viktar HP är: Chalmers, Lunds universitet (LTH), Luleå Tekniska universitet (LTU), Umeå universitet och Uppsala universitet
Obs: Om du söker på antagningsstatistik på Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik måste du välja urvalsgruppen “HPK75” istället för “HP” för att få fram vilket viktat HPK75-högskoleprovsresultat som krävts för att komma in tidigare år.
Observera att det även finns skolor som viktar åt andra hållet, det vill säga att den verbala delen väger in mer än matte-delen. Dessa är dock relativt få.
Viktas högskoleprovet 2021?
2021 viktades inte HP, baserat på antagningsstatistiken från HT 2021.
Läs mer om viktat högskoleprov här: Vad är HPK75? Så här fungerar viktat högskoleprov
Kan jag strunta i betygen om jag fått 1,75 eller högre på HP?
För att kunna söka till universitet och högskola behöver du ha en gymnasieexamen, vilket betyder att du måste ha fått godkänt i dina kurser på gymnasiet.
I teorin kan man alltså få E i alla ämnen och komma in på nästan vad som helst med ett HP-resultat på 1,75.
Satsa på E i alla ämnen? Det spelar väl ändå ingen roll vilket betyg jag får?
Att satsa på E i alla ämnen är inte något som rekommenderas. Du vet själv hur man ofta satsar på att få A och ändå får B eller C. När man satsar på lägsta godkända betyg (E) gör man sig av med den här marginalen.
Risken är alltså att man får F eller streck i någon kurs.
Kom också ihåg att när du börjar på universitetet kommer du förväntas ha vissa kunskaper. Vill du läsa ett ingenjörsprogram till exempel förväntas du ha koll på det du läst i Matte 1-4 och Fysik 1-2.
Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Om du helt plötsligt struntar i gymnasiet för att du fått ett högt HP-resultat kommer det påverka dina kunskaper (negativt), vilket kommer påverka dina chanser att klara av universitetet när du väl börjar. Och du har ju skrivit HP för att du vill läsa på universitetet, eller hur?
En annan viktig aspekt är att hålla motivationen och drivet uppe när man går i skolan. De som har de svårast på tunga program som teknisk fysik (eller egentligen vilket program som helst) är de som chillat genom gymnasiet och fått högt HP-resultat. Eftersom de är vana vid att ta det lugnt och ändå klara sig blir det en rejäl motgång när de kuggar första tentan.
Läs också: Användbara ord att veta när man börjar på universitetet – Akademisk ordlista
Risken är att man helt enkelt ger upp eftersom man tycker det är för jobbigt. Något man förmodligen inte hade gjort om man varit lika ambitiös som man var innan på gymnasiet.
Satsa alltså fortfarande på att få de betyg du fått tidigare. Fortsätt som innan med andra ord!
Betyg, högskoleprov och… finns det något mer?
Utöver högskoleprov finns det andra typer av antagningsprov, beroende på vilken utbildning du vill läsa.
Matematik- och fysikprovet – perfekt för dig som vill läsa vissa ingenjörsprogram
Teknisk fysik, teknisk matematik, elektroteknik och några andra ingenjörsutbildningar använder sig av Matematik- och fysikprovet.
Matematik- och fysikprovet är lite som högskoleprovet men helt och hållet inriktat på matte och fysik, varför man bara kan läsa tekniska utbildningar med det här provet.
Får man godkänt på Matematik- och fysikprovet kommer man vanligtvis in på alla program där det finns som urvalsgrupp.
De skolor som tar in studenter på Matematik- och fysikprovet är: Chalmers, KTH, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Här kan du läsa mer om Matematik- och fysikprovet.
Andra prov och sätt att ta sig in på universitetet
Vill man läsa till arkitekt finns Arkitektprovet. De skolor som tar in studenter på Arkitektprovet är Chalmers, KTH, Lunds Universitet (LTH/LU) och Umeå universitet.
Vissa skolor, till exempel Handelshögskolan i Stockholm tar in studenter på “Särskilda Meriter”, vilket kan vara framstående prestationer inom idrott eller musik. Andra mer konstnärliga utbildningar baserar urvalet enbart på arbetsprov och intervju.
Sammanfattning:
Både betyg och högskoleprov ger möjligheter att komma in på universitetet. Medan betygen är det säkra kortet kan högskoleprovet ses som ett komplement eller en räddare i nöden ifall betygen inte räcker till. Gör HP några gånger under gymnasiet, fördelarna överväger utan tvekan nackdelarna, men låt inte ett eventuellt högt resultat påverka dina prestationer i skolan. Satsa på både betyg och högskoleprovet!
Med det sagt önskar jag dig lycka till med studierna! Har du några frågor kan du alltid lämna en kommentar eller mejla mig.
Läs också:
Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi (del 2)
