Den här uppsatsen skrev jag i kursen Svenska 1 på gymnasiet, det vill säga i ettan. Uppgiften var att skriva en uppsats där man reflekterade kring budskapen i boken, i mitt fall “Tärningsspelaren” skriven av Luke Rhinehart. (En mycket bra bok för övrigt!) Man skulle reflektera genom att citera från boken, och därefter beskriva varför det som står i citatet tyder på att boken har det budskap man menar att den har.
Den här uppsatsen fick jag A på, enligt betygskriterierna för uppsatsskrivning i Svenska 1.
Titeln på uppsatsen är “Det är rätt att göra fel”. Varför den heter så får du reda på i texten. Trevlig läsning!
Vill du lära dig mer om hur man skriver uppsatser? Läs också:
Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg
Det är rätt att göra fel
Vad innebär det att något är rätt eller fel? Vem bestämmer det? Kan det vara så att du har gömda egenskaper och personlighet du inte vet om eftersom det känns “fel” att testa eller agera på ett visst vis? Förmodligen handlar du efter vad som är bekvämligt och praktiskt. Du gör det som känns “rätt”. Men om vi låter en sexsidig plastbit bestämma hur du ska bete dig. Vem blir du då?
Läs också: A-uppsats: Orsakerna bakom Amerikanska Revolutionen – Exempeluppsats på A-nivå i Historia 1
Tärningsspelaren (1971) skriven av George Cockcroft under pseudonymen Luke Rhinehart handlar om en framgångsrik psykiatriker under samma namn. Luke inser sitt tråkiga och monotona liv och bestämmer sig därför att helt förlita sig på en tärning och slumpen för att utveckla en mångsidig personlighet. Denna skönlitterära biografi följer Lukes inkonsekventa liv från en normal rik New York-bo till grundare av en ny religion med tusentals anhängare världen över.
Normalt och onormalt, rätt och fel, normbrytande, moral samt att misslyckas är konflikter och teman i Tärningsspelaren som jag tycker är de mest centrala och som har störst betydelse för framhävandet av Rhineharts budskap i boken. Han skriver om en person vars beteende ständigt förändras för att ifrågasätta mönster, konsekvens och normer i samhället och för individen. Det motiv som boken skildrar, att dagligen göra nya saker och uppföra sig inkonsekvent, ses säkert av många som onormalt och excentriskt. Luke Rhinehart ser det som att varje dag födas på nytt och således som något positivt. För om vi gör det som känns fel och onormalt kan vi utvecklas till bättre individer. Detta utdrag ur boken beskriver de tankarna:
Jag var Jesus för en dag. Det bröt verkligen mot mitt beteendemönster att vara en kärleksfull Jesus och jag var förvånad över hur ödmjuk, kärleksfull och medlidsam jag började känna mig. Tärningen hade befallt mig att “Vara som Jesus”, ständigt vara fylld av en kristen kärlek till alla jag träffade. Jag följde frivilligt med barnen till skolan den morgonen och höll dem i handen och kände mig faderlig, välvillig och kärleksfull.
– Vad är det med dig, pappa, varför följer du med oss? (80)
Den vanligtvis mycket stressade och dynamiske läkaren trodde inte att han någonsin kunde bli en ödmjuk och omtänksam pappa. Tärningen visar dock att just det är möjligt och att han har en sådan karaktär. Anledningen till att Luke inte upplevt en ömsint personlighet beror på ett beteendemönster han under livets gång byggt upp. Att bryta mönstret skulle vara fel och inte normalt. “Mönster, mönster, tänk om man kunde bryta dessa bojor. Men vi släpar på våra gamla jag och de kringgärdar alla våra upplevelser med sina tjocka ramar i ek.” (123) Ditt gamla ego bör alltså inte vara den du är. Undermedvetet har vi alla många personligheter och egenskaper som aldrig visat sig eftersom enda sättet att tillåta dem träda fram är genom att bli inkonsekvent och bryta “dessa bojor”, vilket följande citat förklarar:
Under tärningsterapin uppmuntrar vi våra patienter att fatta beslut genom att kasta tärningen. Syftet med det hela är att utplåna patientens egenart. Vi vill istället skapa en mångsidig personlighet, en inkonsekvent, oberäknelig och så småningom schizoid individ. /…/ Min teori är att vi alla är utrustade med en mängd svagare impulser som kvävs av de dominanta personlighetsdragen och sällan ger sig uttryck i handling. (200)
Rhinehart påstår alltså att en dominant personlighet av oss alla styr vem vi är. Men så måste det inte vara. Tärningsterapin han skildrar gör att du kan främja dina undertryckta sidor och därmed utvecklas från en begränsad individ till en mångsidig karaktär. Begränsad eftersom att inkonsekvent beteende i samhället vi lever i anses som inkorrekt och onaturligt. Man kan alltså ta kontroll över vem man vill bara om man går emot den dominanta personligheten. Ifall vi endast gör det som känns rätt kommer den personligheten styra oss likt en stor hund styr sin ägare. Det kan kännas fel att dra hunden åt ett annat håll men det är först då du kommer hitta det där nya stället du kanske egentligen vill till. Först när vi gör det som är fel utvecklas vi och kan hitta nya egenskaper och personligheter. Anledningen till att de flesta av oss väljer att göra på det konventionella viset tydliggör nedanstående utdrag:
Sköldpaddan behöver sällan fundera över vad som befinner sig på andra sidan skalet: vad det än är kan det inte skada honom. På samma sätt vill även vuxna omge sig med ett skal av konsekvens och uppskattar andra sköldpaddor som vänner; de vill skydda sig mot att skadas, vidröras, och att behöva tänka. /…/ För första gången såg jag tydligt att det är fruktan för att misslyckas som håller oss hopkrupna inne i jagets grotta – i ett beteendemönster som vi behärskar och inte törs överge. (99)
Rädslan för att misslyckas håller tillbaka våra nedtystade sidor och fulla potential. Ett skal av konsekvens är säkert och känns tryggt. Inkonsekvens, ett liv utan skal, känns farligt och fel. I själva verket är det din dominanta sida som mörklägger andra sidor av dig. Enda sättet att hitta ditt riktiga ego är således att våga misslyckas och att våga göra fel. Följaktligen är det rätt att göra fel eftersom det är först då vi utvecklas som person.
Idén med tärningsspel är ett enkelt sätt att bryta normer och mönster som vi alla kan förstå. Enda reglerna är att minst ett av de sex alternativen man ger tärningen ska vara obekvämt och kännas fel att göra. För om du ger tärningen det alternativet betyder det att en liten del av dig faktiskt vill göra det. Men den styrande delen av dig vill emellertid tvärtom. Att spela tärning innebär att man helt förlitar sig på tärningens beslut. Spelaren ska “hellre vakta dörren i min Tärnings hus än dväljas i konsekvensens hyddor. /…/ – Ur Tärningens bok.” (251) Tärningen som i citatet skrivs med stor bokstav är alltså helig. Kuben är gud i Rhineharts religion eftersom först när du ger all makt åt slumpen kommer ditt enformiga konsekventa liv brytas och nya personligheter kunna frodas.
Citaten jag tagit ur Tärningsspelaren säger, förutom det de konkret uttrycker, även att inkonsekvens är positivt. Utdragen är nämligen skrivna i olika berättarperspektiv och med olika stilar. Det sistnämnda är från ett kapitel som endast består utav text från “Tärningens bok” och är inte mer än en halv sida långt. Det första citatet är skildrat i begränsad form ur huvudpersonens perspektiv i första person medan det andra utdraget är skrivet i tredje person med en begränsad allvetande berättare. Detta ger enligt mig en mer underhållande läsning än om det endast skulle varit skrivet i den stereotypiska första person-perspektivet som biografier ofta består av. Vad jag senare inser är att eftersom boken ska vara en biografi av Luke Rhinehart är det tärningen och slumpen som bestämt bokens stilar och berättarperspektiv vilket nästan bevisar att inkonsekvens faktiskt kan vara gynnsamt. Dessa inkonsekventa stilar och berättarperspektiv leder följaktligen tillsammans upp med konflikterna, motiven och temana jag beskrivit till mitt tolkade budskap jag nu ska sammanfatta och klargöra.
Tärningsspelaren försöker alltså påvisa att vi alla har egenskaper, talanger och personligheter vi inte vet om. Detta eftersom vi inte vågar testa i och med att något inom oss eller någon säger att det är fel. Men först när vi gör det som känns fel kommer vi veta hur det är. I boken mördar Luke en patient och lämnar sin familj för evigt eftersom tärningen beordrat honom till att göra det. Dessa är självfallet extremfall på hur man ska göra för att lyda lyda tärningen och hitta undangömda sidor av en men uppenbarligen ger det en mer dramatisk och intressant lässtund. Temana och motiven jag beskrivit som leder upp till budskapet är dock densamma. Våga göra fel, bryta normer och misslyckas för om du inte testar kommer du aldrig få veta. Ibland är det rätt att göra fel.
“Vem som helst kan bli vem som helst. – Tärningsspelaren” (8)
