Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet - En guide till drömutbildningen (5 steg)

“Man ska alltid sikta mot höga betyg.” Varför? Jo, för det är en väg in till läkarprogrammet, juristprogrammet och ingenjörsprogrammen. Men ska man verkligen alltid sikta på A i alla ämnen? Går det att med samvete plugga mindre för att spendera sin tid med att titta på Netflix? Kan man strunta i betygen och satsa på högskoleprovet istället?

Innehållsförteckning:

Varför vill jag ha höga betyg?
Är höga betyg verkligen det effektivaste sättet att komma in på drömutbildningen?
Hur förbättrar jag mina betyg?
Vad ska jag plugga på inför prov?
Så här kommer du ihåg allt du vill komma ihåg – effektivt plugg

Läs också: – Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

1. Varför vill jag ha höga betyg?

Först och främst är det viktigt att fundera kring varför du vill ha höga betyg. Är det för att det kommer se “snyggt ut” när det står A vid alla ämnena i slutbetygen när du går ut gymnasiet? Är det för att komma in på läkarprogrammet i Lund? Är det för att du vill ha alla dörrar öppna när du ska söka till universitet?

Ibland är det inte självklart varför man vill ha höga betyg. Det är dock värdefullt att begrunda detta av två skäl: (1) Finna motivation till att plugga och (2) Inte dö

Inte dö!? Vad menas?

Med att inte dö menar jag att inte leva en vardag som du inte tycker om. Gymnasiet är tre år långt och det viktigaste är att du har har det bra under dessa år. Det innefattar att du får tid att ägna dig åt det du tycker är kul: vare sig det är att träffa kompisar, titta på Netflix eller dansa Zumba.

Är du konstant stressad inför nästa prov eftersom att du vet att du måste få A? Prioriterar du bokstäver på ett papper högre än hur du mår?

Läs också: Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?

Vilket slutbetyg ska jag sikta mot? – Lika bra att satsa på 22,5?

Ibland kräver inte din drömutbildning att du behöver sitta uppe kväll efter kväll och plugga. Säg att du vill läsa ett program på universitetet som kräver 17 i meritvärde (utav 22,5 – vilket är max). Du är helt säker på programmet och om du inte vill läsa det är ditt andrahandsval ett med ännu lägre meritvärde.

Ändå spenderar du kanske 10 timmar om dagen med att gå på lektioner och eget plugg, för att få ett meritvärde långt över vad som faktiskt krävs.

Tycker du om att plugga och lära dig saker? Fine! Men tycker du att plugget är en börda och tråkigt och hellre skulle lägga tid på att läsa deckare, spela padel eller sova en timma extra per natt?

Värdesätter du höga betyg mer än en lugn, fridfull och rolig vardag där du kan se fram emot något kul att göra varje dag?

Kolla vad för betyg som krävs

Vet du vad du vill läsa är det alltid bra att undersöka vad för betyg som krävs för att komma in där. Det här kan både bli en motivation, men också ett sätt att anpassa hur hårt du pluggar (åt båda hållen).

Men glöm inte studierna

Med det sagt finns det givetvis de som lägger för mycket tid på Netflix när de istället borde plugga. Som allt i livet behövs en balans.

Syftet med att jag ställer de här frågorna är så att du i framtiden varken ska ångra att du pluggade för lite eller för mycket under gymnasiet. Att inte dö (det vill säga att ha en behaglig vardag) är viktigare än höga betyg.

Jag vill hålla alla dörrar öppna

Ett vanligt argument till varför man vill ha höga betyg är att “jag vill hålla alla dörrar öppna”. Och det är inget dåligt med att tänka så, utan snarare positivt. De flesta (alla) som läser första året på gymnasiet har inte en blekaste aning om vad de vill göra efter studenten. Om man vill hålla dörrarna öppna för att läsa ett program på universitetet där konkurrensen är stor (som jurist eller läkare) finns det absolut skäl att satsa på höga betyg.

Läs också: Användbara ord att veta när man börjar på universitetet – Akademisk ordlista

2. Är höga betyg verkligen det effektivaste sättet att komma in på drömutbildningen?

Går du i tvåan och har redan sumpat flera betyg? Ingen fara! Det finns alltid fler vägar in till din drömutbildning.

Så här kommer du in på universitetet utan höga betyg

Den mest kända vägen till universitet utöver betyg är högskoleprovet, eller HP som de flesta säger. Högskoleprovet testar dina svenska-, engelska-, logik- och matte-kunskaper genom flervalsfrågor (man svarar genom att välja olika alternativ). Det högsta man kan få på högskoleprovet är 2.0. Det lägsta är 0.0. Får du 1.75 eller högre kommer du in på praktiskt taget vad som helst.

Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide

Det finns en rad olika hemsidor där man kan göra gamla högskoleprov. Mitt tips är att göra ett par gamla prov och se hur det går. Om du får ett dåligt resultat första gångerna är det fullkomligt normalt. De flesta tycker att de är väldigt stressiga och frågorna känns som att de är gjorda för att lura en – vilket de är.

När du gjort några prov är det dags att göra det på riktigt! Högskoleprovet ges två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Anmälan sker vanligtvis några månader innan provet. Det är vanligt att göra provet flera gånger under gymnasiet. Vissa börjar i tvåan. Andra i trean. Vissa gör sitt första prov redan i ettan.

Läs också: – Så här håller du koncentrationen uppe under lång tid – 8 hacks

Gör högskoleprovet flera gånger

När du än börjar kommer du nästan garanterat få bättre resultat för varje prov du gör. Detta eftersom du lär dig hur proven och frågorna är utformade. Faktum är att proven har väldigt lika struktur och typer av frågor varje gång.

Genom att börja redan i tvåan ökar du dina chanser att sitta med ett bra provresultat när du går ut gymnasiet. Provresultaten gäller i 8 år från att man gjorde provet (började gälla 10 september 2020). Det vill säga om du gör provet i tvåan kan du ta ett par sabbatsår i lugn och ro och ändå använda ditt provresultat för att komma in på universitetet.

Kan man göra hp en gång och sedan strunta i betygen?

I teorin kan man göra högskoleprovet en gång redan i ettan eller tvåan, få ett högt resultat och sedan chilla genom resten av gymnasiet (med chilla menas att få godkänt i alla ämnen – du måste fortfarande få godkänt för att få din gymnasieexamen).

Det här är inget jag rekommenderar. Att satsa på det lägsta betyget (E) i alla ämnen kommer garanterat inte båda gott. Att satsa på A i Matte 2c och sedan få C? Fine. Att satsa på E och få F eller streck? Inte så smart. Därför är mitt råd att i första taget inte basera hur hårt du jobbar i skolan på vad du fått (eller än värre vad du tror att du kommer få) på högskoleprovet.

Har du fått 1,8? Grattis! Du har nu möjligheten att ta det lugnt och inte oroa dig för att inte komma in på din drömutbildning. Men låt inte det utsätta dig för risken att få underkänt i någon kurs och därmed riskera att bli utan gymnasieexamen.

Andra vägar till universitetet

Utöver högskoleprov finns det andra typer av antagningsprov, beroende på vilken utbildning du vill söka. Teknisk fysik och några andra ingenjörsutbildningar använder sig av Matematik- och fysikprovet. Vill man läsa arkitektur finns Arkitektprovet. Handelshögskolan i Stockholm tar in studenter på “Särskilda Meriter”, vilket kan vara framstående prestationer inom idrott eller musik. Andra mer konstnärliga utbildningar baserar urvalet enbart på arbetsprov och intervju.

3. Hur förbättrar jag mina betyg?

“Jag förstår poängen med att inte jobba ihjäl mig och att högskoleprovet också är ett sätt att komma in på universitet, men hur gör jag om jag vill få högre betyg? Gärna A i alla ämnen om det går:)” – du

Så kortfattat som det går kan man säga att för att få höga betyg måste man:

(1) veta vad som krävs för höga betyg och sedan (2) göra det som krävs för höga betyg.

Läs också: A i alla ämnen – Hur gör man?

Vi börjar med att det första steget:

Att veta vad som krävs för höga betyg – lättare sagt än gjort?

De konkreta kraven för att få A i alla ämnen står i kunskapskraven (betygskriterierna).

De här kraven brukar dock inte vara så lätta att förstå. Många lärare sätter dessutom poänggränser på proven för att ett få ett visst betyg. Om det på de nationella proven i Matte 1c står att du för ett A behöver 70 poäng varav 12 C och 8 A är det just detta som krävs. Men det centrala är vad som krävs för att få de här poängen.

Vi tar Matte 1c som exempel (som ni på natur läser under ettan och som för övrigt är lik Matte 1a och Matte 1b som ges på alla andra gymnasieprogram).

I Matte 1c läser du algebra, funktioner, geometri, statistik (med mera). Om vi tittar på vad du behöver kunna om funktioner är det bland annat linjära funktioner, exponentialfunktioner och potensfunktioner. Att ha en någorlunda djup förståelse för dessa områden är nödvändigt för att högt betyg i Matte 1c.

Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)

Men du kanske inte tycker att linjära funktioner är så “coolt”. Å andra sidan vet du hur man hittar maximivärdet på en andragradsfunktion. Det är ju mycket coolare att kunna! Kommer den här mycket coolare kunskapen göra att du får högre betyg i Matte 1c? Nej, högst sannolikt inte. (Det är nämligen något man läser först i Matte 2c.)

Samma sak gäller om du ska skriva en argumenterande text i svenskan men istället skriver du utredande text. Eller vad vet jag, du kanske till och med skriver en novell (det händer). Hur mycket tid du än lägger ner på att skriva en fantastisk novell eller diskuterande text kommer det inte göra att du får högre betyg, eftersom att du inte gör det läraren vill.

Läs också: – Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Din lärare bryr sig inte om du är Einstein

Summan av kardemumman här är att lära sig de kunskaper du ska kunna inför ett prov du vill få bra betyg på och göra den typen av uppsatser eller arbeten som läraren ber dig att göra.

Läraren bryr sig inte om du heter Albert Einstein eller om du kan jonglera tio bollar i luften samtidigt (även fast det vore coolt) – när det kommer till dina betyg. Det läraren tittar på när han eller hon sätter betyg är huruvida du klarat betygskraven för det betyget du vill ha.

Det här behöver inte vara något svårt, men ändå är det vanligt att man missförstår innehållet på provet man ska plugga till, eller uppgifts-typen när man ska skriva en uppsats.

Förstå vad du ska göra

Mitt bästa tips här är att lägga tid och undersöka vad som kommer på provet eller se till att du förstår hur läraren vill att du ska skriva din uppsats.

Har du ett prov i samhällskunskap? Se då till att du vet vad du förväntas kunna till just det här provet. Har du en argumenterande text som ska lämnas in i svenskan? Se då till att du vet vad en argumenterande text är. Om något är oklart kan du alltid fråga din lärare!

Därefter finns det en rad ovärderliga hacks för hur man lär sig det man ska lära sig inför ett prov. De ska vi titta på snart.

4. Vad ska jag plugga på inför prov?

Vissa menar att det viktiga i skolan “inte är att memorera saker utan att förstå”. Det här är sant till viss del.

Det viktiga är alltid att man förstår. Men för att förstå krävs ofta att man har ett skelett av kunskaper och terminologi – det vill säga att man kan de ord, begrepp och termer man behöver kunna för att kommunicera i ämnet och förstå det.

I biologin behöver du veta vad en cell är för att överhuvudtaget kunna berätta varför celldelningen är nödvändigt för en organisms fortplantning.

I samhällskunskapen måste du veta vad senaten är för att kunna argumentera för eller emot ett tvåkammarsystem.

I matten behöver du veta vad minimivärde betyder för att överhuvudtaget kunna hitta minimivärdet på en funktion.

Att memorera information är olika viktigt i olika ämnen

I matten är det centrala att man kan lösa uppgifter. Det här tränas genom att just lösa uppgifter.

I biologin däremot är det ofta nödvändigt att man kan en del begrepp och termer för att ens få godkänt. Det här åstadkommer man genom att memorera kunskaperna.

Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi

För ett högre betyg än godkänt blir dock andra förmågor viktigare än att man kan säga den korrekta definitionen av vad “abiotiska faktorer” innebär.

Här gäller det att man kan se samband och dra egna slutsatser. Min erfarenhet är att genom att bygga upp ett skelett av kunskap är det mycket lättare att nå upp till de högre betygskraven.

Men hur gör jag för att komma ihåg det jag behöver komma ihåg då? Det ska vi titta på nu.

5. Så här kommer du ihåg allt du vill komma ihåg – effektivt plugg

Det finns ett flertal studier som har jämfört studiemetoder för att fastställa vilken metod som är mest effektiv. Med effektiv avses att man lär sig så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt.

Om du kan plugga in 5 tyska-glosor i timmen är du inte så effektiv. Om du kan plugga in 5 tyska-ord i minuten är du väldigt effektiv.

Du har ett prov i historia nästa vecka. Är det mest effektivt att läsa boken en gång kvällen innan provet eller att sprida ut det under veckan? Svaret är kanske inte så chockerande – det är bättre att sprida ut inlärningen under veckan.

Men den här är kanske lite mer klurig: Du kan antingen (1) läsa i historia-boken fyra gånger idag, när det är en vecka till provet, eller så kan du (2) läsa i den endast en gång idag och svara på frågor på det du läst efteråt. Vad är mest effektivt?

Att läsa boken 1 gång istället för 4 gånger kommer uppenbarligen göra att du sparar massor med tid. Och tiden du lägger på att göra frågorna kommer knappast ta lika lång tid som om du läser boken tre gånger till.

Läs också: Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi

Frågan är om du kommer ihåg mer om du läser boken fyra gånger eller bara en gång + göra uppgifter. Vad tror du?

Det här är baserat på en studie där man jämförde två grupper, där ena gruppen fick läsa en text 4 gånger och andra gruppen fick läsa 1 gång och sedan svara på frågor om texten.

Svaret är att den grupp som bara fick läsa en gång och svara på frågor kom ihåg mer än de som läste fyra gånger!

Summan av kardemumman här är alltså att det är väldigt ineffektivt (och osmart) att läsa en text flera gånger när du vill komma ihåg innehållet. Det är däremot väldigt effektivt (och smart) att läsa en gång och sedan göra uppgifter som har med texten att göra.

Vad händer om det inte finns några uppgifter på det jag läser?

Ofta finns det frågor kopplade till texten i läroböcker. Men ibland finns det inte och ibland finns det bara några få. Inga problem!

Medan du läser och efter du läst klart funderar du över: Vad var det jag precis läste? Vad handlade den här sidan om? Har jag förstått det här kapitlets innebörd? Försök komma ihåg så mycket som möjligt genom att ställa dig sådana här frågor.

Det här är den hemliga nyckeln.

Det är nämligen när man försöker komma ihåg något som man stärker minnet och kommer ihåg bättre. Och det är därför den andra gruppen i studien som gjorde frågor på texten kom ihåg mer än de som läste om texten fyra gånger.

Den här metoden fungerar lika bra om du är på en lektion eller ser på en video. Tänk hela tiden: Vad har läraren sagt? Vad har jag lärt mig? Vad kommer jag ihåg?

Nu har du de två viktigaste verktygen för att komma ihåg det du läser:

Testa dig själv på det du läser medan du läser och efteråt
Sprid ut inlärningen

Så istället för att sitta och läsa i din lärobok om och om igen är det smartare att läsa en gång och testa dig själv på det du läser. Spendera istället resten av kvällen med något du tycker kul. Som att titta på Netflix eller hänga med dina kompisar!

Med det sagt önskar jag dig lycka till med dina studier! Har du några frågor kan du alltid lämna en kommentar eller mejla mig.

Läs också:

A i alla ämnen – Hur gör man?

Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)

Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Kemi & Biologi (del 2)

Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?

Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide

Senaste på Gymnasiehacks: