Så här får du A i naturämnena på gymnasiet - Kemi & Biologi (del 2)

Kemi och biologi tycker många är svårare och “jobbigare” än matten och fysiken eftersom de kräver att man lägger ner mer tid på att läsa i boken och plugga in (sjukt) mycket fakta. Medan det i matten och fysiken är viktigt att kunna lösa problem, måste man alltså i kemin och biologin se till att man kan mycket mer “saker”. I den här artikeln beskrivs hur du gör för att lära dig allt det här, på så ett så smart och effektivt sätt som möjligt.

Det här en fortsättning (del 2) på artikeln Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1).

Vi repeterar kort det vi gick igenom i förra artikeln.

I Matte och Fysik gäller det att kunna lösa problem
I Kemi och Biologi gäller det att kunna fakta

Ämne	Graden av problemlösning	Graden av fakta
Matte	Mycket problemlösning	Nästan ingen fakta
Fysik	Ganska mycket problemlösning	Lite fakta
Kemi	En del problemlösning	Ganska mycket fakta
Biologi	Lite problemlösning	Mycket fakta

Som du ser sjunker graden av problemlösning desto längre ner i trappan, samtidigt som graden av fakta stiger desto längre ner i trappan.

Den här tabellen visar vad man bör fokusera på. Som vi ser är mängden problemlösning mindre när det kommer till kemin och biologin – samtidigt som det är mycket fakta!

Vad betyder det då? Hur hjälper det mig?

Vi vet nu att fakta inte är särskilt viktigt när man pluggar matte och fysik, men betyder det att man inte ska lösa problem när man läser biologi och kemi?

Att kemi och biologi består av mer fakta betyder inte att du inte ska göra uppgifter, instuderingsfrågor och gamla prov när du pluggar. Det ska du göra!

Anledningen till att det är värdefullt att veta att kemi och biologi består av mer faktakunskaper än problemlösningskunskaper beror på vilken studieteknik man bör välja.

Kemi och biologi kräver andra kunskaper än i matten och fysiken

I matte och fysiken var alltså det viktiga att lösa uppgifter. Det märker du också när du öppnar en matte och fysikbok – de är fullsmockade med uppgifter. Hur är det biologi och kemi då?

I kemin behöver man kunna saker som att:

Avogadros konstant anger antalet atomer eller molekyler i en mol av en substans
Sublimering är ett ämnes direkta övergång från fast form till gasform
Silver har tecknet Ag och atomnummer 47
Van der Waals-bindningar binder ihop opolära molekyler

I biologin behöver man kunna saker som att:

Proteiner är uppbyggda av aminosyror
Ekosystem består av producenter, konsumenter och nedbrytare. Konsumenter delas i sin tur in i växtätare, köttätare och allätare
Prokaryota celler saknar cellkärna
DNA består av kvävebaserna Adenin (A), Cytosin (C), Guanin (G) och Tymin (T)

Stämmer det verkligen att det inte finns problemlösning i kemi och biologi?

Om man skulle välja antingen kemi eller biologi och lägga i samma “problemlösningsfack” som matten och fysiken skulle det definitivt vara kemin.

Faktum är att kemin består av en del problemlösning, där man behöver använda sig av matematiska formler för att lösa problem. Ett exempel är formeln för att räkna ut koncentrationen av ett ämne i en lösning (c=n/v).

Dessa är i regel dock mycket lättare än de formler och problem man ska lösa i matten och fysiken (i alla fall i Kemi 1). Läser du Kemi 2 (det vill säga om du läser natur) kommer du märka att problemlösningen är viktigare där än i Kemi 1.

I biologin är däremot faktakunskaperna det viktiga. Här används praktiskt taget ingen matte överhuvudtaget.

Läs också: – Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Kemi och biologi kräver en annan studieteknik – Nybörjare (nivå 1)

Så hur pluggar man då? Det finns två viktiga komponenter när det kommer till att trycka in fakta i huvudet:

Testa dig själv på det du läser
Sprid ut inlärningen

Studier visar att det här är de viktigaste delarna för att plugga så effektivt som möjligt.

Det här har vi gått igenom i artikeln Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet.

Testa dig själv på det du läser

Att testa sig själv kan vara att:

Göra uppgifter i boken
Göra instuderingsfrågor
Göra gamla prov

Men kanske viktigast:

Hitta på egna frågor

Anledningen till att man behöver hitta på egna frågor är för att det ofta inte finns tillräckligt många eller tillräckligt omfattande frågor i boken man läser (framförallt i biologiböcker).

Frågorna behöver inte vara svåra eller komplicerade på något sätt. När du har läst en sida i boken, fundera över:

Vad handlade det jag precis läste om?
Vad var det viktigaste?
Hur hänger det här ihop med det jag läste tidigare?

Gör samma sak när du läst ett helt kapitel.

Sprid ut inlärningen

Tänk dig att du har ett biologiprov om 4 veckor. Är det mest effektivt att (1) plugga järnet veckan innan provet, eller att (2) sprida ut det och plugga mindre under de 4 veckorna? Svaret är givetvis att det är bättre att sprida ut det. Gör man det låter man inte bara kunskaperna sitta i korttidsminnet utan flyttar över det till långtidsminnet.

Observera att du här lägger exakt lika mycket tid i båda fallen. Orsaken till att det är mer effektivt att sprida ut inlärningen har och göra med The Forgetting curve (glömske-kurvan). Den här kurvan beskriver efter hur lång tid man lärt sig något som man glömmer bort det.

Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide

Testa dig själv & Sprid ut inlärningen – Medel (nivå 2)

Att testa sig själv på det man läser och sprida ut inlärningen är lättare sagt en gjort. Visst kan man istället för att läsa 4 kapitel i kemi-boken under 1 vecka göra det under 4 veckor. Visst kan man hitta på lite frågor på måfå medan man läser i boken och på så sätt testa sig själv på innehållet.

Det här kommer göra mer nytta än att plugga “som vanligt”. Men det här är bara nybörjarnivån. Vi behöver ett systematiskt sätt som effektiviserar inlärningen så mycket som går. Nybörjarnivån är helt enkelt inte tillräckligt bra.

Vi behöver ta oss till nästa nivå av studieteknik. Det här gör vi med något som kallas “flashcards”.

Vad är flashcards?

För dig som inte är bekant med flashcards är det ett kort där det på en sidan står en fråga och på andra sidan ett svar. Till exempel:

Sida 1: “Hur många kromosomer har människan (i sina celler)?”

Sida 2: “46 st”

När du testar dig själv genom att gå igenom dina flashcards ser du (förstås) bara frågan och måste då försöka komma ihåg svaret.

Det är just när du försöker komma ihåg något som du stärker ditt minne. Det är då du som bäst lär dig saker.

Flashcards vs att läsa i boken flera gånger

När du läser boken om och om igen och känner igen något tänker hjärnan “juste, det här minns jag”. Problemet med det här är att du inte försöker komma ihåg något. Istället läser du passivt och repeterar passivt. Det här är alltså inte i närheten så effektivt som att göra flashcards, där du istället repeterar aktivt.

Här är en studie som jämför att (1) läsa en text en gång samt göra frågor vs att (2) läsa texten fyra gånger. Spoiler: Det är mer effektivt att läsa texten endast en gång och göra uppgifter (!) än att lägga mycket mer tid på att läsa om texten fyra gånger.

Så här kommer du ihåg allt du vill komma ihåg

Det är alltså helt och hållet onödigt att läsa en text om och om igen. Istället bör man:

Läsa i boken en gång och skriva sina egna flashcards
Plugga sina flashcards

Det här är nästan en garanti för att du kommer komma ihåg allt du vill veta.

Istället för att lägga tid på onödiga repetitionsläsningar kan du med gott samvete lägga din tid på något du tycker är roligt istället. Som att chilla med din hund (eller nåt).

Läs också: – Vad är viktigast – höga betyg eller ett socialt liv?

Det absolut effektivaste sättet att plugga fakta – Avancerad (nivå 3)

Man kan visserligen göra flashcards på papper. Det finns dock en del nackdelar med det:

Det tar lång tid att skriva dem
Du kan inte gå igenom dem var du vill (som på bussen)
Du kan inte gå igenom dem när du vill (som när du borstar tänderna)
Det är jobbigt att ändra dem
Det är jobbigt att hålla koll på korten
Det är jobbigt att sortera dem
Man kan tappa bort kort, och så vidare…

Inte ens nivå 2 “Medel” räcker alltså, vi behöver ta oss till nästa nivå av studieteknik. Det här gör vi genom något som heter Anki.

Vad betyder Anki? Är det japanska eller?

Ja, Anki är faktiskt ett japanskt ord som betyder “memorering”.

Men Anki är också en programvara för datorn och mobilen som hjälper oss med det vi precis lärt oss är det viktigaste när vi pluggar:

Testar dig på det du lärt dig med hjälp av flashcards
Testar dig på flashcardsen när du precis håller på att glömma av dem

Anki är det verktyg som kommer revolutionera dina studier. Med Anki kommer du komma ihåg allt du vill komma ihåg.

Intressant att tillägga är att nästan alla på läkarprogrammet använder Anki för att plugga in saker som latinska namn på specifika ben och muskler. Vill du läsa till läkare kommer du alltså ha ett försprång om du lär dig använda Anki.

Hur använder jag Anki?

Det finns en massa bra guider och tutorials, både i form av artiklar och videos. Här är en YouTube-video som går igenom allt från att ladda ner programvaran till att träna på dina första flashcards.

Vill du hellre läsa rekommenderar jag den här guiden: How To Use Anki: An Efficient Tutorial For Beginners

Som du snart kommer märka kan Anki användas i princip alla ämnen, men det är framförallt användbart i ämnen där man måste plugga fakta såsom biologi, kemi, samhällskunskap, historia, religion, engelska, svenska, tyska, franska, spanska, psykologi, filosofi och så vidare.

Sammanfattning

Om det är något du ska ta med dig från den här artikeln är det att du lär dig saker bäst när du testar dig själv samt sprider ut inlärningen. Det mest effektiva sättet att göra det på är med hjälp av flashcards. Och det mest effektiva sättet att plugga med hjälp av flashcards är med Anki.

Med det sagt önskar jag dig lycka till med dina Kemi och Biologi-studier! Har du några frågor kan du alltid lämna en kommentar eller mejla mig.

Läs också:

A i alla ämnen – Hur gör man?

Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)

Så här förbättrar du dina betyg på gymnasiet – En guide till drömutbildningen (5 steg)

Senaste på Gymnasiehacks: