Efter gymnasiet är många skoltrötta och ser fram emot att få spendera det kommande året med att göra precis vad man vill. Som att resa. Andra tänker att det är lika bra att börja på universitetet när man ändå är i gång. Men hur ska man tänka? Är det värt att ta ett (eller flera) sabbatsår? Eller riskerar man då att aldrig komma tillbaka till skolan?
Friheten att göra vad man vill efter gymnasiet
Tidiga mornar, matteprov, presentationer, obligatorisk närvaro och… allt det här som präglat din vardag fram tills nu ligger helt och hållet bakom dig när du tar studenten, får dina slutbetyg och din gymnasieexamen. Grattis! Men vad ska du göra till höst?
Väljer man att plugga vidare kommer du på studenten redan att sökt din utbildning. Och om du vill läsa vidare gör du nog det eftersom att:
- Det är lika bra att fortsätta när man ändå är i gång
- Man vill så fort som möjligt få ett jobb
- Man kommer glömma av matten om man inte fortsätter studierna
- Studier är väl inte så farligt
- Man kommer inte ha något bättre för sig ändå
…eller något annat i den stilen
Men har du bestämt dig för att ta ett sabbatsår planerar du antagligen att:
- Resa
- Jobba
- Läsa strökurser på universitetet (till skillnad från ett program)
- Engagera dig i någon tidskrävande aktivitet
Fördelarna med att ta sabbatsår – du kan göra vad du vill
När man tar ett sabbatsår kan man testa på allt man velat testa, men som man inte kunnat testa eftersom man varit bunden av skolan.
Det kan vara att:
- Backpacka i Asien
- Testa att bo i något annat land eller stad
- Jobba eller plugga utomlands
- Säsonga i Alperna (eller någon annanstans)
- Starta ett företag
Dessa saker är något som förutsätter att man inte har ett “normalt liv”, till exempel ett där man behöver gå upp kl 7 varje dag för att gå till skolan till kl 16 (gymnasie-livet alltså).
Fördelen med att sabbatsår är alltså att du nu har möjligheten att göra precis det här!
Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide
Men kan man inte göra det efter man läst klart universitetet också?
När du är vuxen får du givetvis göra vad du vill. Du kan säga upp dig från ditt jobb, köpa en segelbåt och resa jorden runt om du så önskar.
Men många som gått ut universitetet får ett jobb direkt. (Faktum är att det kan ses som ett dåligt tecken hos framtida arbetsgivare om man inte tar en anställning direkt efter examen.)
Och börjar du jobba efter universitetet kommer det sannolikt inte bli så lätt att backpacka, säsonga eller testa att bo i ett annat land. Precis som du var bunden under din tid på gymnasiet kommer du vara bunden av ditt jobb.
Med det sagt kan man givetvis ta ett uppehåll under sin universitetstid för att resa eller liknande! Gör man det är det vanligt att ta det här uppehållet mellan sin kandidat och master, det vill säga mellan år 3 och 4 (förutsatt att du läser en 5-årig utbildning).
Så väljer du att läsa ett program direkt efter gymnasiet kan du fortfarande ta ett universitets-sabbatsår!
Läs också: Studentbostäder i Göteborg – Chalmers & Göteborgs Universitet
Resa eller jobba? Eller både och?
Resa och jobba är antagligen de vanligaste sakerna man ägnar sitt (eller sina) sabbatsår till.
Många vill resa och upptäcka världen. Men för att resa behöver de pengar och måste därför jobba.
Som nyexaminerad gymnasieelev är det däremot inte säkert att man hittar sitt drömjobb. Många tar jobb såsom:
- Kassabiträde i matbutik
- Butiksbiträde i klädbutik eller liknande
- Restaurangbiträde och andra service-yrken
- Lagerplockare
- Kundtjänst
- Jobb inom vården
När man tar ett jobb bör man fråga sig:
- Hur länge vill jag jobba här?
- Hur länge planerar jag att jobba här?
- Vad är syftet med det här jobbet? Är det för att ha råd att resa? För en kontantinsats till en lägenhet? Tycker jag det är kul?
Är till exempel syftet att ha råd med att resa runt i Australien i 2 månader bör man räkna ut hur mycket pengar som krävs för det.
Syftet med sabbatsåret eller sabbatsåren är trots allt att testa på allt som man inte har kunnat testa på innan, och förmodligen inte (lika lätt) kommer kunna testa på i framtiden. Så spendera inte din tid på ett tråkigt jobb och med en dålig lön om du inte gör det av en anledning.
Läs kurser inom det du tycker är intressant
Det är vanligt att man inte vet vad man vill läsa för program när man tar studenten. Ett smart sätt att testa på och se vad man tycker är kul är att läsa kurser på universitet: “strökurser”
På universiteten i Sverige finns det extremt många kurser, inom nästan vad som helst. Här är några (udda) exempel:
- Vinkunskap 1 på Göteborgs Universitet (7,5 hp)
- Fotbollens historia på Malmö Universitet (7,5 hp)
- De stora frågorna – om naturens byggstenar, universum, liv och framtiden på Chalmers (7,5 hp)
Vanliga (och användbara) kurser för att testa på ett särskilt yrkes-område kan vara:
- Grundkurs i nationalekonomi
- Grundkurs i juridik
- Grundkurs i psykologi
Därutöver är det vanligt (och givande) att läsa kurser inom ett språk. Och på universitetet, till skillnad från gymnasiet, kan du läsa alla möjliga språk. På Lunds universitet kan man till exempel läsa:
- Danska
- Arabiska
- Kinesiska
- Hebreiska (?)
- Latin
- Grekiska
…för att bara nämna ett fåtal. Vill du inte testa på att läsa ett nytt språk kan du alltid fortsätta med det du läste i moderna språk på gymnasiet. Eller varför inte engelska!
Många universitet har dessutom kurser som ges i landet där språket talas.
- På Göteborgs Universitet kan man läsa “Engelska: Grundkurs” i Brighton i England
- På Uppsala Universitet kan man läsa “Tyska i Freiburg” i Freiburg i Tyskland
- På Linnéuniversitetet kan man läsa “Spanska, allmän kurs i Spanien” i Barcelona i Spanien
De här kurserna är ett perfekt tillfälle att testa på att bo i ett annat land, samtidigt som du lär dig något.
Läs också: Användbara ord att veta när man börjar på universitetet – Akademisk ordlista
När man läser universitets-kurser kan man alltid söka och få CSN-bidrag och lån. Till skillnad från studiebidraget på gymnasiet (på 1250kr) får man på universitetet ca 3300kr per månad. Dessutom får man ta lån på ca 7600kr utöver dessa.
Sammanfattning:
Sabbatsår är en fantastisk möjlighet att testa på att göra saker som du förmodligen inte kommer kunna göra i framtiden. Som att testa på att bo i ett annat land. Kan man kombinera detta med studier slår man två flugor i en smäll.
Lycka till!
Läs också:
Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)
Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide
Studentbostäder i Göteborg – Chalmers & Göteborgs Universitet
Senaste på Gymnasiehacks:
- Antagningspoäng till Arkitektprogrammet/Arkitektur – Antagningsstatistik 2021Arkitektprogrammet är ett femårigt program och finns på fyra högskolor/universitet i Sverige. Dessa är: Lunds universitet Kungliga Tekniska högskolan, KTH (Stockholm) …
Antagningspoäng till Arkitektprogrammet/Arkitektur – Antagningsstatistik 2021 Läs mer »
- Antagningspoäng till Socionomprogrammet – Antagningsstatistik 2021När man tittar på antagningspoängen till ett högskoleprogram är de huvudsakliga urvalsgrupperna betyg (BI) och högskoleprovet (HP). Betyg (BI) är helt …
Antagningspoäng till Socionomprogrammet – Antagningsstatistik 2021 Läs mer »
- A-uppsats: Orsakerna bakom Första Världskriget – Exempeluppsats på A-nivå i Historia 1Den här uppsatsen skrev jag i Historia 1 på gymnasiet. Uppgiften var att besvara en fråga, i mitt fall “Vad orsakade …
A-uppsats: Orsakerna bakom Första Världskriget – Exempeluppsats på A-nivå i Historia 1 Läs mer »
- A-uppsats: Orsakerna bakom Amerikanska Revolutionen – Exempeluppsats på A-nivå i Historia 1Den här uppsatsen skrev jag i Historia 1 på gymnasiet. “Orsakerna bakom Amerikanska Revolutionen” djupdyker och skildrar orsakerna bakom den amerikanska …
- Antagningspoäng till Industriell ekonomi (Civilingenjör) – Antagningsstatistik 2021När man tittar på antagningspoängen till ett högskoleprogram är de huvudsakliga urvalsgrupperna betyg (BI) och högskoleprovet (HP). Betyg (BI) är helt …
Antagningspoäng till Industriell ekonomi (Civilingenjör) – Antagningsstatistik 2021 Läs mer »
- Antagningspoäng till Juristprogrammet – Antagningsstatistik 2021Juristprogrammet finns idag på sju universitet runt om i Sverige. När man tittar på antagningspoängen till ett högskoleprogram är de huvudsakliga …
Antagningspoäng till Juristprogrammet – Antagningsstatistik 2021 Läs mer »
- Antagningspoäng till Psykologprogrammet – Antagningsstatistik 2021Psykologprogrammet finns idag på elva universitet i Sverige. När man tittar på antagningspoängen till ett högskoleprogram är de huvudsakliga urvalsgrupperna betyg …
Antagningspoäng till Psykologprogrammet – Antagningsstatistik 2021 Läs mer »