Sapiens: en kort historik över mänskligheten av Yuval Noah Harari – Boksammanfattning

Biologi, Historia, Psykologi, Samhällskunskap / Böcker / Av / 10 april, 2023

Om du läser det här har du säkert hört talas om Sapiens: en kort historik över mänskligheten. Boken, som är skriven av den israeliska historieprofessorn Yuval Noah Harari, kom ut 2014 (på engelska) och blev snabbt en succé världen över.

Boken uppfyller nästan alla kraven på en bra bok: Intressant, välskriven, genomtänkt, upplysande, lärorik och ger en många gånger känslan av “aha” – att man plötsligt förstår mycket mer om världen, människans historia och natur!

Sapiens: en kort historik över mänskligheten har rekommenderats av personer som Bill Gates och Mark Zuckerberg. Till och med Barack Obama har rekommenderat den!

Kortfattad sammanfattning:

I Sapiens: en kort historik över mänskligheten beskriver Harari mänsklighetens (Homo sapiens) historia och utveckling, från tiden då människor levde som jägare och samlare, till dagens moderna samhälle (en kort historik över mänskligheten helt enkelt). Boken fokuserar på varför just människan är det djur som dominerar vår planet. Ja, vad är det vi små och till synes ofarliga människor har (eller klarar av att göra…) som inte andra djur har egentligen?

I den här artikeln sammanfattas Sapiens viktigaste takeaways!

Harari delar in mänsklighetens historia i tre viktiga revolutioner:

  1. Kognitiva revolutionen (70 000 år sedan)
  2. Jordbruksrevolutionen (12 000 år sedan)
  3. Vetenskapliga revolutionen (500 år sedan, det vill säga på 1500-talet)

Låt oss börja med den kognitiva revolutionen!

Kognitiva revolutionen

Människan har alltid varit ett djur, precis som alla andra djur.

Människan, det vill säga Homo sapiens (förkortat Sapiens), var fram till för 70 000 år sedan långt ner i näringskedjan. När de stora rovdjuren jagat, dödat och ätit sig mätta på sitt byte kom de mindre rovdjuren och åt de sista resterna av köttet.

Därefter, när allt kött var uppätet, kom den (lilla) människan fram ur busken, bröt upp benen (vilket var allt som fanns kvar) och åt benmärgen på det döda djuret. 

Människan blir smartare

Men för 70 000 år sedan blev människan (genom mutationer) mycket smartare än andra djur. Det här kallas för den kognitiva revolutionen. 

Nu kunde människor kommunicera med varandra på ett mycket mer komplicerat sätt än andra djur. Människor kunde till exempel lägga upp planer för hur de skulle döda ett stort djur.

Med förbättrad kommunikation kom förbättrad samarbetsförmåga. 

Myter – tron på saker som egentligen inte existerar

Utöver förbättrad samarbetsförmåga kunde människor också kommunicera om saker som egentligen inte existerar: myter. Det här kan vara gudar, andar eller andra saker som inte existerar i den objektiva verkligheten. 

Myter leder till samarbetsförmåga

Egenskapen att hitta på myter och gemensamt tro på dem gjorde att människor kunde samarbeta i mycket stor skala.

Religioner är kanske den myt som enat flest människor. Två katoliker som aldrig träffats tidigare kan ändå komma överens och ha något gemensamt eftersom de båda tror på samma gud. 

Andra myter som existerar är: 

  • Länder – det finns inget i den objektiva världen som delar in jordklotet i länder. 
  • Pengar – ett påhitt av människan för att lätta kunna byta varor med varandra samt bevara och transportera värde.
  • Mänskliga rättigheter – idéen att alla människor har vissa rättigheter. Det finns inget i den objektiva verkligheten som säger att vi ska ha “mänskliga rättigheter”.
  • Lagar – ett påhitt för att få en ordning i samhället. 

Hur existerar en myt?

För att dessa myter (även kallade uppdiktade verkligheter) ska kunna existera i ett samhälle måste många människor tro på dem.

För att lagar ska kunna finnas behövs en polis eller militär som kan använda våld för att kuva de som inte följer lagarna. Men det finns ingen som hotar militären med våld. Inom militären måste det finnas personer som tror att lagar är det enda rätta. 

Kan en myt sluta gälla?

Myter kan sluta gälla. Som exempel:

Innan franska revolutionen (år 1789) låg makten i kungens och adelns händer. Att de skulle ha makten var påhitt tyckte folket. Men när det missnöjda folket tog över uppstod nya bara myter: att makten ska ligga i folkets händer. “Det ska råda jämlikhet och frihet.” Det här är lika mycket påhitt. 

För att en myt ska falla sönder måste tillräckligt många sluta tro på den. Enda sättet det är möjligt är genom att tro på en ny myt. 

Läs också: Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Jordbruksrevolutionen

Jordbruksrevolutionen började för 12 000 år sedan i samband med att människor började bosätta sig, odla grödor och ha djur (boskap).

Jordbruksrevolutionens effekter

Fördelen med jordbruk var att man kunde producera mycket mer mat på en mindre yta. Tidigare behövde en familj jägare och samlare vandra över stora landområden för att bli mätta på de djur som fanns att jaga samt frukter och nötter man kunde plocka.

Det här hade dock en baksida: man började föda fler barn. Fler barn innebar att man behövde mer mat. När man hade mer mat föddes fler barn, och så vidare. Jordbruket orsakade en befolkningsexplosion. 

Hur mådde människor under jordbruksrevolutionen?

Trots att det fanns mer mat under jordbruksrevolutionen fick varje person mindre mat, eftersom att befolkningen hela tiden ökade. Man var fast en ond cirkel som aldrig tog slut.

Dessutom spreds sjukdomar lättare i de små husen människorna bodde i. Man behövde jobba fler timmar per dag. Människan är inte gjord för att plåga och så fält, utan för att springa och jaga djur.

Dessutom är människan inte gjord för att äta samma havregrynsgröt varje dag till frukost, lunch och middag. Jordbruksrevolutionen ledde till sämre varierad kost – människor mådde helt enkelt sämre. 

Varför skedde jordbruksrevolutionen då?

Eftersom att fler barn föddes gynnades jordbruksrevolutionen av evolutionen – fler kopierade gener bestämmer i vilken riktning en art rör sig. 

Tre viktiga saker som enat människor genom historien: Religioner, pengar och imperier

Religioner – mer än bara världsreligionerna

Religioner ger stabilitet i ett samhälle. De gör att vissa lagar gäller oavsett vad – eftersom de är bestämda av en högre makt. Lagarna gör att människorna hålls i schack. 

  • Liberalism, feminism, kommunism är andra typer av religioner, enligt Harari (även om andra nog snarare skulle kalla de för ideologier). 

Humanism är den religion (eller ideologi) som dyrkar människan. Man kan dela in humanismen i tre underkategorier:

  1. Liberal humanism – skydda varje människas frihet genom mänskliga rättigheter – individen först. 
  2. Socialistisk humanism – det ska råda total jämlikhet bland människor – kollektivet först. 
  3. Evolutionär humanism – förhindra att människan evolverar till en sämre version av sig själv (exempel: nazism – den ariska rasen är den bästa versionen av människan och alla andra ska utrotas)

Pengar

En läkare som vill laga sina skor hos en skomakare kan endast erbjuda vård i utbyte – men om skomakaren inte vill ha vård utan vill ha vill ha äpplen kan de inte utbyta varor/tjänster med varandra.

Hur löser man detta? Med pengar!

Pengar gör att specialister (till exempel en läkare och en skomakare) kan handla med varandra.

Dessutom kan man med pengar flytta över halva landet utan att behöva jobba sig upp till en ny bondgård – man kan sälja den man har, flytta med pengarna och köpa en ny för de pengar man sålde den för. 

Pengar fungerar eftersom att alla vill ha pengar. Detta kräver att alla tror på att sedlarna och mynten – och siffrorna på ditt bankkonto – har ett värde. Att de kan bytas ut mot saker som faktiskt existerar i verkligheten – som ett äpple eller ett hus. 

Imperier

Imperier är stat som kontrollerar många nationer och kulturer. Storbritannien och Frankrike var, som exempel, stora imperier.

Imperierna tog över andra delar av världen. Idag talas nästan enbart engelska, franska, spanska och portugisiska i hela Nord och Sydamerika eftersom att dessa europeiska imperier koloniserade dessa världsdelar.

Imperierna dog ut på 1900-talet och gav därmed upp sina kolonier. 

Läs också: Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide

Vetenskapliga revolutionen

På 1500-talet började människor inse sin okunnighet och börja söka svar på saker och ting – den vetenskapliga revolutionen började ta fart. 

Innan den vetenskapliga revolutionen ansåg människor sig veta allt som man behövde veta – detta eftersom allt som behövdes veta enligt religioner stod i bibeln. Stod det inget om det i bibeln fanns det ingen anledning att undersöka det. 

Vetenskap kräver pengar

Forskning innebär att att man försöker finna ett svar på något – detta kostar pengar. Utan ekonomiskt stöd är inte forskning möjligt.

Under vetenskapliga revolutionen började stater (kungar) finansiera forskning. Och när forskningen utvecklade till exempel ny teknik som gynnade staten, finansierades forskningen mer. På 1500-talet finansierades upptäcktsresande eftersom kungar hoppades på att finna platser med mycket råvaror. 

“Sjukdomar, svält och fattigdom är lösbara problem”

På 1500-talet började man inse att många problem kan lösas genom forskning. Problem som sjukdomar,  svält och fattigdom sågs inte längre som något oundvikligt i livet (vilket det gjorde innan) – utan som tekniska problem. 

  • Matematiken är det centrala verktyg som användes under vetenskapliga revolutionen för att lösa problem. 

Varför finansieras forskning?

Idag finansierar stater all typ av forskning för att utveckla ny teknik – allt från sophämtning till utvecklandet av nya vapen. Det finns nästan alltid ett ekonomisk eller politisk intresse när en stat finansierar forskning. 

Vetenskapliga revolutionen (inkl. industrialiseringen) gjorde att Europa blev mäktigt. Fram till 1700-talet dominerade Asien. Men på 1800-talet utvecklade Europa ny teknik – kulsprutor, konservmat och skepp. Detta gjorde Europa överlägsen i krig mot Asien. 

  • Anledningen till att det inte skedde en industrialisering i Asien förens mycket senare beror på att Europa sedan 1500-talet utvecklat en kultur av forskning och kapitalism. Även om Asien “bara att kunnat kopiera” Europas uppfinningar fanns inget stöd för det – på grund av kulturen i samhället. 

Vetenskap, imperialism och kapitalism

Vetenskap, imperialism och kapitalism var nära sammankopplade – och stärkte varandra. Pengar var nödvändigt för forskningen. Vetenskapens uppfinningar var nödvändiga för upptäcktsresande och kolonisering. När stater (imperier) insåg vinsterna med vetenskapen finansierades forskningen mer. 

Kapitalism

Kapitalism är en religion (Harari kallar det för en religion) som menar att “ekonomisk tillväxt är det högsta goda”. Rättvisa och frihet (och andra mänskliga rättigheter) kommer som en följd av tillväxten. 

Problemet med en fri marknad

Kapitalismen vill ha en helt fri marknad – utan politisk inblandning, regleringar eller skatter. 

Problemet med avsaknaden av regleringar är att bedrägerier, stölder och ekobrott kan ske – vilket gör att människor tappar förtroendet för finanssystemet.

En fri marknad kan skada de anställda – eftersom det möjliggör monopol och lika avtal om lika dåliga löner för alla företags anställda.

Dessutom – om tillväxt är det högsta goda – kommer tillväxt ske på bekostnad av människors lidande – genom låga löner, långa arbetspass och andra slavliknande arbetsförhållanden (slavhandeln är ett exempel). 

Kapitalism och vetenskap är nära sammankopplade

Kapitalismen har under vetenskapliga revolutionen bestämt vetenskapens riktning – det vill säga vad för forskning som bedrivs. Detta eftersom stater (till stor del) satsar på projekt som leder till ökad tillväxt – som effektivare jordbruksmaskiner. 

Varför skedde ingen tillväxt innan kapitalismens uppkomst?

Innan kapitalismen skedde praktiskt taget ingen tillväxt i samhället. Detta eftersom ingen ville låna ut pengar – utan lån kan inte produktionen öka. 

  • En grundsten i kapitalismen är viljan att ge ut lån. Dessa ges ut av banker. Det här kräver en tro hos banken att låntagaren kommer betala tillbaka. Kapitalismen var en effekt av en ljusare tro på framtiden – att produktionen och konsumtionen hela tiden kommer öka. 

När tillväxten ökade – ökade mängden lån. Då ökade tillväxten mer – och därmed mängden lån.

Industriella revolutionen

Innan industriella revolutionen gjorde muskelkraften det mesta arbetet. Det fanns helt enkelt inget annat sätt att dra en plog. 

För tillväxt krävs att mängden råvaror och energi hela tiden ökar. Under industriella revolutionen uppkom nya sätt att utvinna energi och råvaror – och omvandla energi.

Det fanns nu helt enkelt gott om energi och råvaror. 

Viktigaste uppfinningarna

  • Ångmaskinen var den uppfinning som möjliggjorde omvandling av värmeenergi till rörelseenergi – genom förångning av vatten som värms upp av kol. Med ångmaskinen kunde man plötsligt transportera människor långa sträckor med ånglok och driva hela fabriker. 
  • Förbränningsmotorn var nästa viktiga uppfinning – där förbränningen sker inne i motorn istället för utanför (som det gör i ångmaskinen)

Effektivare jordbruk var viktigt för industriella revolutionen

Jordbruket effektiviserades under industriella revolutionen av traktorer, konstgödsel och bekämpningsmedel – nu kunde färre bönder livnära fler människor.

Ett samhälle fick tillräckligt med mat om några få procent arbetade som bönder – resten kunde nu jobba på fabriker eller kontor. Utan den här jordbruks-effektiviseringen hade inte det funnits tillräckligt med människor som kunde arbeta i fabrikerna och bidra till industrialiseringen.

Andra effekter av industriella revolutionen:

  • Djur började under industriella revolutionen att behandlas som maskiner. De föds, lever hela sitt liv och dör i ett litet bås. 
  • Konsumismen – “konsumera mycket”. För ökad tillväxt krävs hela tiden ökad konsumtion för att möta den ökade produktionen. 
  • Staten och marknaden tog över de funktioner familj och lokalsamhälle hade innan industriella revolutionen – genom skola, sjukvård, banker och byggföretag som bygger våra hus – istället för att familjen eller lokalsamhället gjorde det. Individen är inte längre beroende av sin familj för utbildning och vård – för att överleva. 

Krig

Idag bekämpas färre krig än någonsin. Vad beror det på?

Det beror främst på att alla länder är beroende av andra genom global handel. 

En annan anledning till det är att många av dagens rikedomar inte går att ta över. Som exempel: Kalifornien är rikt på grund av alla tech-företag. Om Ryssland invaderar Kalifornien kan de inte få ut den här rikedomen – eftersom den sitter i huvudena på de anställda hos Google och Apple. 

De krig som ändå bekämpas idag handlar ofta om reella rikedomar – som olja.

Lycka

Vad beror lycka på?

Lycka beror främst på (1) meningsfullhet och på (2) sambandet mellan våra förväntningar och objektiva saker:

Sambandet mellan förväntningar och objektiva saker

En bonde som vill ha en skottkärra blir nöjd när den får en (känner lycka). En person som vill ha en Ferrari men får en Fiat blir missnöjd (känner inte lycka). Trots att en Fiat är värd mycket mer än en skottkärra. 

Det här är anledningen till att någon som vinner på lotto efter ett år rankar sig som lika lycklig som någon som inte vunnit – eftersom personens förväntningar hela tiden blir högre. 

  • Det här gör det svårt att jämföra lyckan hos människor idag jämfört med 200 år sedan eller 2000 år sedan.  

Meningsfullhet ger lycka

Människor som känner en mening i livet kan vara lyckligare – trots att de går igenom en tuff period – än någon som lever ett bekvämt men meningslöst liv. Många föräldrar tycker till exempel att barnpassning är meningsfullt och något som ger lycka – även om sysslorna i sig är tråkiga. 

  • Religion är troligen något som gett många människor mening – och därmed lycka – i livet.

Det finns en korrelation mellan lycka och:

  1. Goda familjeband – som bra äktenskap (dåliga äktenskap korrelerar med olycka)
  2. Pengar upp till en viss nivå
  3. Avsaknaden av sjukdomar som ständigt blir värre – om sjukdomen inte blir värre vänjer sig personen och rankar sin lycka lika högt som en frisk efter ett tag

Biologin bakom lycka

Känslan av lycka beror på utsläpp av hormoner i hjärnan.

Människan är programmerad att hålla sin lyckonivå relativt konstant – likt en luftkonditionering. 

Läs också: Så här håller du koncentrationen uppe under lång tid – 8 hacks

Olika personer kan känna olika mycket lycka

Vissa pendlar mellan 5-9 på en skala 1-10 och har 7 som “jämviktsläge”. Den här personen kan vara lycklig trots diabetes och låg lön. Andra pendlar mellan 3-7 med jämviktsläge vid 5. Den här personen kan vara olycklig trots att den är miljardär och har goda familjeband.  

  • Vinner vi på lotto stiger vår lycka – men sjunker snart tillbaka till jämviktsläget. 
  • Våra känslor behöver inte leda oss till lycka menar evolutionspsykologer. Som exempel: Många män kämpar hela livet med konkurrens, sliter hårt och oroar sig för status eftersom de sitter i deras gener – de har varit evolutionärt fördelaktiga egenskaper. Hade man bara slappnat av – hade troligen mer lycka kunnat fås.

Lycka och religon idag

  • Liberalismen säger att individens känslor är det högsta goda. Vad som är lycka eller inte bestäms av vad vi känner. Det här är den största religionen idag (Harari kallar det för en religion).
  • Buddhismen säger att lycka nås först då vi slutar jaga efter vissa känslor – detta uppnås genom meditation. Vi ska alltså inte bara sluta objektiva saker – som en ny sportbil – utan också känslor. 

Intelligent design

Genom historien har organismer formats genom naturligt urval – detta fram tills människan började med avling. 

Genom avling kunde människan påskynda processen av naturligt urval samt korsa arter för att få önskvärda egenskaper – som långsamma och tjocka hönor (vilket är lättare att ha som boskap och ger mer mat).

Vad är intelligent design?

Intelligent design innebär att man skapar nya organismer – helt utan naturligt urval. Det här är något människor kan göra idag. Intelligent design kan ersätta naturligt urval för första gången i organismernas 4 miljarder långa historia. 

  • Biologisk ingenjörskonst – förändrar biologin hos en organism. T ex kastrering av tjurar för att de inte ska vara aggressiva. (Pågått länge)
  • Genetisk ingenjörskonst – förändrar DNA:t hos en organism. T ex har man fört in en gen från en arktisk fisk i potatisar för att göra dem tåliga mot kyla. 
  • En cyborg är en varelse med organiska och oorganiska delar. Området heter cyborgteknik. T ex människor med bioniska armar som styrs med tanken.
  • Genetisk datorprogrammering – skapa datorprogram som evolverar och utvecklas av sig självt. Dessa är oorganiska varelser. T ex datorvirus. 

Kanske kan man i framtiden konstruera supermänniskor – mycket mer intelligenta än dagens. 

Sammanfattning (i 3 meningar)

  1. Människan (Sapiens) var ett vanligt djur som blev det mäktigaste djuret på jorden på grund av sin höga intelligens
  2. Människor är överlägsen andra arter eftersom det kan samarbeta i mycket stor skola genom myter (påhittade saker) – såsom religioner, länder, företag, mänskliga rättigheter, lagar
  3. Människan blir aldrig nöjd men tror att den kommer bli lyckligare genom förändringar

Recension

Sapiens: en kort historik över mänskligheten är utan tvekan en av de bästa böckerna jag läst. Den är mycket välskriven och genomtänkt, men ger en framförallt en djup förståelse för människans historia och natur.

Det som är speciellt med den här populärvetenskapliga boken är i min mening författarens breda kunskaper: Harari är väldigt kunnig inom historia (vilket är det boken kretsar kring till stor del), men likväl inom biologi, psykologi, ekonomi, samhällskunskap, politik för att bara nämna ett fåtal områden (han kan mycket helt enkelt).

Han kopplar ihop dessa ämnen (historia, biologi, psykologi, ekonomi och så vidare) på ett elegant och i efterhand ganska självklart sätt vilket ger en som läsare massvis med “aha-känslor”.

En bok som gör att man känner att man bättre förstår världen, sin natur och historia är nästan definitionen av en läsvärd bok!

Om du läser Sapiens kommer du dessutom kunna imponera på dina lärare med dina kunskaper (inom bland annat historia, biologi och samhällskunskap)!

⭐️ Betyg: 4,5/5

Läs också:

Så här får du A på dina uppsatser – En guide i 4 steg

Så här får du A i naturämnena på gymnasiet – Matte & Fysik (del 1)

Högskoleprovet eller betyg – Vad ska man satsa på? – En HP-guide

Senaste på Gymnasiehacks:

Relaterade inlägg